Aftonbladet – 14 december 1866, sida 2

aa OR 0 MOA OT åthällareembetet om erhållande, i och för ess blifvande femårsberättelse, af uppgifr rörande Stockholms skarpskytteförenings rganisation och verksamhet, har styrelsen gifvit en berättelse om föreningens uppomst och utveckling. Rörande föreningens styrka och organisaon meddelas deri följande upplysningar: Aktiva medlemm. Zlz Gevär. Sh 218 re Ser clilr3rå röse: 3 SETT: FRE B EGR 2 TB a Ses 5 AA oc Press ? SE TE ). 31 Dec. 1001 225) 753 97835 8) 400 800 ). 31 Dec. 18621—) 257 9571214143110) 40011210) ). 31 Dec. 1863) 77 355121616485612) 40011075 ). 31 Dec. 1864 147 493169823387511611257 900 ). 31 Dec. 1865) 136) 53818542528831712571071 Mf sistnämnda uppgift belöperj ig: åra batalj. 37) 127) 434 598120 4— 330 da 1 18) 115) 490) 62322) 4— 450 A sl ? 3:e A45 113) 481) 63917 4l——1 243 ke 36) 183 449 668124 5—— 48 Derefter påpekas, att största tilloppet till öreningen egde rum under är 1864, då wumerären under ett år ökades från 1645 till 338 man, hvartill orsaken temligen påtagligen synes ligga i den nämnde år rålande föreställningen, att Sverge kunde komma att deltaga i den då pågående striden mellan Danmark och Tyskland. Berättelsen fullföljer derefter: I afseende å antalet af föreningen tillhöriga gevär, så synes, att någon särdeles betydlig vare sig tillväxt eller förminskning derutinnan icke egt rum, hvartill anledningen synes hafva varit, att i det outredda skick, hvari frågan om det till krigstjenst mest dagliga gevär befunnit och ännu befinner sig, man ej velat beväpna styrkan med mindre tidsoch ändamålsenliga vapen, utan fasthellre ansett lämpligast att låta dermed anstå, till dess K. M:t härutinnan definitift fastställt någon modell. Hvad beträffar föreningens organisation, så har indelningsgrunden varit korporalskap ända till i början af innevarande år, då kompaniet blef enheten, hvarvid, till följd af en då temligen allmänt omfattad åsigt, jemväl tilläts för de kompanier, som sådant önskade, att bilda fast bataljonsindelning, af hvilken rättighet hittills endast fyra kompanier begagnat sig. I och för bataljonsöfningarne har föreningen varit indelad under år 1861 uti 2 bataljoner, under åren 1862, 1863, 1864 uti 3 och under år 1865 samt innevarande år uti 4 bataljoner. Vid hvarje kompani tjenstgöra såsom befäl: 1 kompanichef, 1 vice dito och 2 plutonschefer samt för hvarje korporalskap 1 korporal och 1 vice dito; hvarje bataljon har dessutom antingen instruktör eller bataljonschef och, der chef ej är vald, en s. k. föreståndare, som sköter bataljonsexpeditionen, samt adjutant och fanförare. Under sednare delen af år 1865 har till föreningen anslutit sig en ingeniörafdelning, hvars uppgift förklarats vara att på militärvetenskapligt område söka medverka till uppfyllandet af Stockholms skarpskytteförenings ändamål. För denna uppgifts verkliggörande har afdelningen delat sig uti 4 sektioner, nemligen för topograftjenst, ingeniörtjenst, artilleristabstjenst och stabstjenst, hvilka särskilda sektioner hafva sig ålagdt att, sedan derför erforderlig kunskap och färdighet inhemtats, i mån af de tillgångar, som kunna anskaffas, verksfälla följande göromål, nemlien: 1. Sektionen för topograf-tjenst: att, der passoch positionskartor icke redan finnas att tillgå, i den mån tid och omständigheter medgifva, upprätta sådana längs de linier, utåt hvilka föreningens militära operationer kunna förekomma, att till tjenst för trupper under marsch uppgöra plan för ett utmed de naturliga operationslinierna anordnadt vägvisningssystem och för sådant ändamål utarbeta och meddela nödiga instruktioner för erforderligt antal vägvisare och dem i deras åhggande inöfva m. m. ÅT. Sektionen för ingeniörtjenst: att inom föreningens verksamhetsområde å de naturliga operationslinierna dels utse lämpliga positioner och uppgöra förslag till deras förskansning för olika truppstyrka och dels verkställa undersökningar för utrönande af såväl platsen som sättet: för öfvergång af de vattendrag, som korsa dessa linier; att i skans-, minoch broslagningsarbeten inöfva härför från föreningen detacheradt manskap m. m.; 3. Sektionen för artilleri-stabstjenst: att lemna upplysning i de frågor, som angå såväl det blanka som skjutvapnets äfvensom ammunitionens bedömande och profning; samt ÅA. Sektionen för stabstjenst: att utföra de arbeten, som erfordras för ordnande af inqvartering och kampement för tågande eller i fält varande trupp , äfvensom ombesörja truppers förseende med proviant, ammunition och sjukvård m. m. Rörande öfningarne meddelas hufvudsakligen följande: I afseende å dessa har föreningen haft stora svårigheter att bekämpa. Hvad först angår den särdeles vigtiga målskjutningsöfningen, har densamma, oaktadt styrelsen, i medvetande af dess stora vigt, under olika tider städse haft densammas tillgodoseende för ögonen, ej kunnat så fullständigt ordnas och drifvas, som af behofvet varit påkalladt, förr än under de två sednaste åren, efter det föreningens båda nuvarande skjutbanor blifvit färdiga och till begagnande upplåtna. I början af år 1861 uppläts på derom gjord framställning Svenska jägarförbundets skjutbana i Solnaparken för föreningens medlemmar. Derefter anlades samma år vid Fatburstvärgatan n:r 6 en skjutbana, under det man samtidigt hyste förhoppning om tillstånd till ytterligare en ,banas anläggande i Humlegården. Då emellertid denna förhoppning omintetgjordes och den vid Fatburstvärgatan befintliga befanns olämplig och föga motsvarande de minsta anspråk, hade föreningen troligen stått alldeles utan skjutbana, om icke dessförinnan Timmermansorden å sin egendom Eriksberg välvilligt upplåtit plats för en sådan. Derstädes anlades i slutet af år 1862 den ännu varande 8. k. Norra banan. Efter det man länge sökt någon plats å Södermalm till ersättning för den å Fatburstvärgatan, lyckades det slutligen att i slutet af Timmermansgatan, qvar teret Leuhusen, erhålla en lämplig sådan, hvarå 1865 på sommaren den nuvarande Södra skjutbanan uppfördes. Först med denna banas färdigblifvande kan skjutöfningen anses hafva blifvit ändamålsenligt ordnad. För att uppmuntra T hågen för dessa öfningar hafva, allt sedan Norra skjutbanan blef färdig, gemensamma allmänna täflingsskjutningar varit anordnade, för rättighet . till deltagande i hvilka varit föreskrifvet att antingen vid någon af kompaniet gemensamt företagen skjutning med 5 skott mot tioringad tafla hafva uppnått 20 points eller ock trenne särskilda gånger med 10 skott hunnit 40 points. Dessa täflingsskjutningar ådagalägga bäst, huru skjutI skickligheten utbredt sig, i samma mån dennaöfning genom tillgång till flera skjutbanor blifvit underlättad. edanstående tabell, som till förd af bristande upplysningar icke kunnat blifva fullständig, utvisar detta förhållande: m—ENTRRT—LL i , rv I rs I