Aftonbladet – 12 december 1866, sida 2

AT FAMILJEN CROIX-DE-VIE,) PAUL PERRET. Öfversättning från franskan, XIX. Morgonea nalkades då Violante, lemnade sin sängkammare i nattdrägt, började gå fram och tillbaka i sitt kabinett. Detflämtande skenet från eldstaden upplyste ensamt detta eleganta rum, med väggar och tak i Jjusblått, liksom himmelen. Den sista flamman steg upp från den nära nedbrunna brasan, fattade 1 testamentet bland askan, och tillintetgjorde det i ett ögonbliek. Violente hade stannat framför spiseln, och såg på. Nu hördes märkisens röst från rummet bredvid mumla henves namn. Efter långa timmar, tillbragta under böner och eder hade hade han insomnat. Han sof, han Urömde om henne och sökte henne vid sin sida. Kärlekens makter hade icke upphört att ega honom odelad, deras ljufva inflytelser hade ännu öfverbanden. Huru länge skulle väl denna skenbara seger räeka? Violante sjönk ned på soffan. Den råa varning, som Chesnel hade velat gifva henne, tecknade sig! för hennes ögon i blodiga drag på muren. Efter all denna så bittert återförvärfvade glädje, då hon redan smickrade sig med, att Martel blifvit henne för alltid Aiergifven, efter denna sista triumf, efter denna sista dröm, bvilket uppvaknande! — När en OCroix-de-Vie vore nära att födas, hade Chesnel sagt. Han visste icke Violante förde handen till sitt hjerta. Hade hon icke känt det spritta?.. ?Vio) Se A. B, n:r 251-258, 260, 261, 263, 205—209. Ts, 277, TYS, 283—295, 287 och 289,