Aftonbladet – 12 december 1866, sida 2

Iskall bimmelen ej längre vara bimmel, och Sevren skall då hafva upphört attrinna ge Inom ekskogen, I natt, under det ni vakade. har Chesnel icke förlorat sin tid. Hen ha här tagit bort alla vapen.? ?Vapnen?, upprepade Violente; ack, jag hade ej tänkt derpå. Bössor, värjor, gamla dolkar, allt har jag tagit?, sade bonden. Fru markisinnan l0lante skall ej längre kunna leka med en karbin. Alltsammans ligger nu i slotts grafven.4 Tack, Chesnel?, sade Violante. SNi har gjort väl. Ni har genom ert exempel, tror jag, återgifvit mig en smula mod... Åh?, sade chouanen, det behöfdes ej återge er mod, ty ni hade sldrig förlorat det. Efter det som jag i går sade eri min husbondes närvaro, har ni ej darrat vid hans sida, och om ni gråtit så var det sedan ban insomnat, men ni har stannat ensam här hela natten för att vaka öfver honom. Fru enkemarkisinnan skulle ej på sin tid ha gjort någonting dylikt.? Violante hade härvid ryst till och vacklat, Tyst, mumlade hon, erinra mig ej om hvad vi yttrade i går afton, Sålunda4, fortfor bonden, Shar Martel V icke undgått sina förfäders öde. Den sjette var icke ännu född.4 Hen var nära att komma till verlden, sade Violante. tHvem visste af det? sade Chesnel; icke ens denne Martel V som då dog och som: var hans far; men allt detta skulle så vara. Det var bestämdt deruppe, ait det skulle bli markisinnan Violante, som komme att bryta den onda förtrollnivgen.t Och skulle rädda den sjette Martel, är det icke så? utbrast Violante. Som skulle för alltid rädda Croix-deVie, sade Chesnel.