Aftonbladet – 10 december 1866, sida 2

— Ett nödens barn. Under denna rubrik läser man i Dsgens Nyheter: I lördagsafton syntes en ung flicka med godt utseende gå fram och tillbaka i portgången i det hus der Adolf Fredriks polisvaktkontor är beläget. Dragen buro nödens och sorgens stämpel, klädseln svarade illa mot årstiden och förmådde ej skydda henne mot den genomträngande blåsten. De som gingo ut och in undrade hvad hon gjorde der så länge, ty hennes sorgliga vandring räckte i timmar. Slutligen tilltalade hon en poliskonstapnl. — Vill herrn vara så god och föra mig in på vaktkontoret? , — Hvad skall ni göra der? — Jag har ingen tjenst, jag har inte mat, inte husrum, inga anhöriga, och jag vill be polisen taga hand om mig. Kopnstapeln förde henne in på vaktkontoret. Man gaf henne varmt kaffe för att värma upp de domnade lifsandarne, man hörde sig före på åtskilliga ställen efter plats åt den sextonåriga flickan, och redan på lördagsaftonen hade det lyckats polisens välvilliga bemödanden att få flickan i tjenst på ett mjölkmagasin.