Aftonbladet – 8 december 1866, sida 3

tbörjad, men en spång af bräder för fotgån d I gångare är i dag på förmiddagen laggd öfvei r isen. Bree UTRIKES, Tr ? EGYPTEN, I Vieekorungen af Egypten harsom bekan ; I skänkt sitt land en konstitution och ji desse I dagar öppnat den nybildade representatio Inens första sammankomst. Rörande dette : ämne innehåller Köln. Zeitung en artikel, Il hvari det heter: Ett sällsamt skådespel he . blifvit uppfördt; i träldomens urgamla hem, li faraonernas land bokstafligen stampas er I representation fram ur jorden och vicekoII nungen håller ett tal, som telegrafen genast I måste ordagrannt sända omkring öfver hela j verlden, emedan det är så bruket med de Ital, som fransmännens kejsare, drottning :I Vietoria, konungen af Preussen m. fl. hålla: Vi äro nyfikna att få erfara om det också skall befordras medelst atlantiska kabeln till nya verlden. Det är icke första gången en muhamedanosk halfsuverän ?gör? i europeiI ska konstitutioner; äfven paschan i Tunis har oktrojerat en författning och bejen af Tripolis har icke försummat att göra på samma sätt; men något spår till ändring i I landets förvaltniog har man icke sett till: bastonad, balshuggning, hängning o. 8. v. gå nu som förut sin gilla gång liksom indrifningen af skatterna. Månne det skall bli bättre i Nildalen? Hvad har förmått Ismail pascha till denna skenbara inskränkning af sin godtyckliga makt? Svaret på denna fråga ligger nära till hands: han känner att grunden vacklar under hans fötter och han griper efter ett stöd. Den konstitutionella författningen är en vexel i europeiska verldshandeln ; man behöfver kredit, och de stora bankerna finna, att lån lyckas bättre på de europeiska marknaderna, då den länbehöfvande staten består en folkrepresentation. Ismail pascha har inlåtit sig på vidlyftiga industriella och finansiella företag, ty vinningslystnad är ett grunddrag i hans karakter. Han har liksom Josef, Jakobs son, sträfvat att bli Egyptens moderna försyn, i det han tillegnat sig den vida öfvervägande delen af Egyptens fruktbara je Men det är svårt att tillse en så ofantig domän, och förvaltarne ha blott alltför ofta behållit kärnan för sig sjelfve och afspisat herrskaren med skalet. Landets odling försämrades, fellaherna utarmades öfver all beskrifning och inkomstkällorna utsinade. Vicekonungen inlät sig på allt mera svindlande spekulationer; hans lika girige minister Nubar pascha spelade för egen räkning blodsugarens roll mästerligt, och en berömd bank länade sin hand dertill, tills den slutligen blef rädd och ruinerade vicekonun gens kredit. I denna nöd fick Ismail pascha det infallet att ett parlament skulle vara det ändamålsenligaste medlet att på en gång grundligare utsuga landet och inom Buropa höja tron på egyptiska statens solidiet. Att de stackars felleherna votera såsom vicekonungen önskar, förstås af sig sjelft. Ar hela historien om parlamentet en kornedi, så är den på samma gång mycket förbatlig. NORD-AMERIKA. Innehållet af presidenten Johnsons budskap till kongressen i Washington meddelas reden i kort utdrag, tack vare den atlantiska kabeln. Om regeringens inre politik i den 8 k. rekonstruktionsfrägan, d. v. 8. återupprättandet af unionen i sin helhet, synes presidenten med flit ha fattat sig temligen kort; det heter endast att den hittills följda politiken skulle vidmakthållas. Särdeles gynsam låter finansberättelsen. Statsinkomsterna under finansåret från 1 Juli 1865 till 1 Juli 1866 visa ett öfverskott af 158 millioner dollars. Rörande Amerikas förhållande till utländska makter, framhåller budskapet i allmänhet, att man visat rättmätig aktning för Nordamerikas nationella rättigheter. Hvad Frankrike angår, så har denna makt visserligen antydt, a!t det önskade ati till våren uppskjuta sina truppers hemkallande från Mexiko, men deremot har kabinettet i Washington sett sig tvunget att göra invändningar, i hopp att Frankrike, i öfverensstämmelse med de förpligtelser det åtagit sig, skall gå Amerikas rättvisa anspråk till mötes. Genom denna strof i budskapet bekräftas sålunda hvad de amerikanska tidningarne för kort tid sedan meddelade både om general Basaines depescher till Paris, hvari uppskof med truppernas hemresa förklarades nödvändigt, och om den nordamerikanska regeringens uttryckliga protest deremot. Äfven en af de sista underrättelserna från Paris, som omtalade en lång konferens mellan det nordamerikanska sändebudet Bigelow och kejsaren rörande den mexikanska frågan, synes få bekräftelse af budskapets ord. Det berättades nemligen, att Bigelow hade uppäst flera energiska depescher för kejsaren, som: hade åhört dem under tystnad. Att Fronkrike skall bli tvunget att så mycket som möjligt påskynda sina truppers hemesa kan, efter hvad man nu vet, icke länre betviflas. — Rörande Alabama-frågan yttrar ejg presidenten på ett sätt, som tydigen röjer, att Nordamerika äfven i denna ounkt beslutit att genomdrifva sitt beslut om en betydlig skadeersättning. ?Tyvärr?, eter det i budskapet, går det endast långamt framåt med förhandlingarne i Alabana-frågan ; till en väsentlig del måste grunlen härtill sökas i den engelska ministerndringen, men England kan icke tillskligt högt värdera vigten af ett skyndamt uppfyllande af Amerikas anspråk.? Jessa sista ord innehålla en hotande varing, som knappast torde bli missförstådd if den engelska regeringen och pressen. Jen nuvarande toryministören är, enligtl ord Derbys sista yttrande vid lordamayors-dc anketten den 9 Nov., principielt benägen ln ör en fredlig uppgörelse med Amerika; nen den form, hvarunder saken skall be-lg andlas och storleken af den summa, som kh kall gifvas i ersättning för den genom sydI tf hb uu rr ——S a dr ne R AR taternas Kaparskepp anställda skadan äro nnu alltjemt föremål för undertandlingar. Jet är dessa underhandlingars tröga gång ch svnbara fruktlöshet som väckt den nord