Aftonbladet – 7 december 1866, sida 3

Jernvägen Lazå—Kristinehamn. I För några och tjugo år sedan framkastade grefve Adolf Rosen iden till vår första svenska jernväg, hvilken skulle. ha till uppift att sammanbinda sjöarne Mälaren och I Wenern; men tiden var icke mogen, beIhofvet af jernvägar icke tillfullo insedt, och det bolag, som grefve Rosen efter otroliga ansträngningar lyckades att bilda och som bär namnet Köping—Hults jernvägsbolag, blef genom en mängd missgynnande förhållanden urståndsatt att öppna sin jernväg längre än mellan Arboga och Örebro. Först nu har denna tanke blifvit realiserad, men på helt annat sätt. Den 1 Dec. 1866, då jernvägen Kristinehamn—Laxå invigdes, utgör en icke ovigtig dag i det svenska kommunikationsväsendets utvecklingshistoria. Vid 1862—1863 årens riksdag begärde regeringen af rikets ständer anslag till påbörjande af nordvestra stambanan från Laxå till Degerfors. Enskilda motionärer fordrade dessa anslags ökande, så att banan kunde med ens framdragas till Kristinehamn, och föreslogo, att man för detta behof skulle använda en del af det till sarnmanbindningsbanan i Stockholm begärda anslag. Som man vet beviljade dock rikets ständer medel till båda dessa banor, och arbetena å jernvägen Lexå—Kristinehamn började i December månad 1863. Denna jernväg går genom en skogstrakt, der de tre landskaperna Nerike, Wermland och Westergötland stöta tillsammans, utefter sjöarne Toften, Stora och Lilla Björken, Möckeln m. fl., hvilka genom ofarbara strömmar bafva sitt utlopp i Wenern. 9Såsom stambana har den tillsvidare ej mer betydelse än att den flyttar oss vid pass en dagsresa närmare Norge; men som provinsbana är den redan nu af ganska stor vigt. De betydliga jernverk, hvilka ligga utefter banan, såsom Laxå, Hasselfors, Svartå, Degerfors och Björneborg m. fl., hvilka använda Persbergs och Dalkarlsbergs malmer för sina tillverkningar, komma att göra högst betydliga fraktbesparingar, hvilka ensamt för Björneborgs bruk med dess nuvarande jerntillverkning lära uppgå pr år! till 15 å 20,000 rdr. Men hvad är denna besparing i pengar mot den besparing i tid och den lindring för arbetare och dragare, som blir en följd. Sådant kan endast den göra sig en föreställning om, som sett malm-j och jernkörare arbeta sig fram med sina lass på oländiga skogsvägar. Banans beslutande gaf också genast signal till en förökad och förbättrad jernindustri, och stora valsverk hafva sedandess rest sig vid Laxå, Degerfors och Bofors. Hasselfors station ligger i närheten af de stora Wachtmeisterska egendomarne Hasselfors bruk och Bolby invid sjön Teen. Vid Svartå station invid det betydliga jernverket af samma namn, skär banan stora landsvägen mellan Örebro och Kristine: hamn och upptager trafik från Leke bergslag samt Qvistbro m. fl. socknar af det bördiga Nerike. Härifrån löper jernvägen utmed sjöarne lilla och stora Björken till Degerfors, som är en särdeles vigtig punkt på denna bana. Genom en bibana är nämnde station förenad med den ansenliga sjön Möckeln, hvarigenom Carlskoga bergslag stär i beröring med stambanan. Dalkarlsbergs malmer, hvilka förbrukas i trakten utmed banan, taga denna väg, och ett bevis på omfånget at rörelsen är att ett bolag hade bildat sig för en projekterad jernväg, Nora—Degerfors. Detta projekt föll likväl till följd af bristande understöd från statens sida. Sjön Möckeln lärer genom ännu ofarbara vatlendrag stå i förbindelse med VesterDalarnes ofantliga skogstillgångar, hvilka nu ligga värdelösa, men som, om en flottled kan komma till stånd, skulle kunna lemna rika bidrag till vär export. Det är dock vid sjelfva Kristinehamn som banan har sin vigtigaste punkt. Det är nu 17 är sedan Sverges första jernväg Kristinehamn— Sjöändan kom till stånd (Frykstads jernväg blef äfven färdig samma år). Man hörde då ofta den klagan, som allmogen fördel ifver den olycka, som jernvägen skulle förorsaka dem genom bristande förtjenst af körslor ; men olefogenheten af denna kla;an blef dock snart af dem insedd. Trafiken å denna bana började med hästkraft, men snart utbyttes denna mot lokomotiver, och som bevis på framåtskridandet må anföras, att banbolaget nu på egna verkstäder illverkar sina lokomotiver. Det ena framitskridandet framkallar det andra och snart stod Kristinehamn genom kanaler, sjöar och jernvägar i förbindelse med Filipstad, hvilsen kommunikationsled sedermera fortsatts mot Grythyttan och Dalagränsen: Sedan långa tider är Kristinehamn riksyekant för sin stora affärsmarknad Fastinsen, hvilken infaller i Mars månad. Der räffade exportören sina aftal med bruksgaren; den sistnämnde med tackjernstillrerkaren o. 8. v.; liqvidationer för förflutna irets ej afslutade affärer verkställdes; de ittömda förråden af konsumtionsartiklarreryterades af lager, som på åkdon forslats rån Göteborg och Stockholm mot enormt lyra fraktkostnader — omkring 4 å 5 rdr or centner. Filipsteds bergelegs tackjern och malmer vafva till en stor del uti Kristinehamn sin rederlagsplats och utgå derifrån. Bergslaxen och den bördiga landsbygd som omrifver staden, taga derifrån sina varubehofver; staden utgör också en af Wermlands setydligare handelsplatser — och lämpar ig särdeles väl till fabriksort, sedan den rhållit jernvägsförbindelse med det öfriga andet. På ena enda resedag kunna nu redan OCarlstads och Filipstads invånare vara i Stocknolm eller i Göteborg. Lokaltågen anordvas äfven så att resande inom distriktet Örebro—Töreboda kunna på dagen resa fram och tillbaka ifrån Kristinehamn och ändå hafva 4 timmar på sig att qvarvara i nämnda stad. Varurörelsen bör blifva särdeles omfatande då de höga höstassuranserna på Wevern utjemnar den högre frakten på jernvägen, och undvikandet af att hålla de Ae NR — NA OM ÅA CA mm DA fet Om Jr A. RH TA AA EA JO MM Lt JQ mh Nj FA Ö FM OLA OLA TA LO FP —JQ KH Ja M OLM M M Las Mj aj åt HH MJ Et Pm BR RR RA DN Jr