Aftonbladet – 6 december 1866, sida 3

m löden kunna tillåta sig att behandla de mi e-I dre, och gifva allt för grundad anlednir uu att misstänka, att de, såsom gamla ordspr: få ket lyder, först vatit i säck innan de kon mo i påse?. De nordamerikanske officerarr hade också åtskilligt att förtälja om d hjertelag och de afsigter som de ledanc personerna i Ryssland hysa i afseende p vårt land. il Den föräldraglädje, som danske konunge i. juttalar i sitt sednaste trontal öfver dottren II förmälving med den ryske tronarfvinger tyckes ej vara delad af hans folk. — Väl tord s folket mer, än föräldrarne, hafva uppfatte r den förödmjukelse, som hvarje religiöst sinn . måste känna i det betingade vilkoret fö it) hennes upphöjelse, att nemligen afsvärj Isina fäders tro; men i dennna privata om ständighet ligger väl icke hufvudskälet til det missmod, som ryska hofvets fikand efter en dansk förbindelse framkallat ; Dan mark. Mäånne ej den fordne arfvingens ti) Holstein-Gottorp, genom giftermålet vun na avledning, att blanda sig i Skandinavi ens angelägenheter, egnar sig att framkall: ; I missmod äfven i Sverge? Och hvad skal , man fro om ändamålet med den nu pågå u , ende gigantiska hannanlöggningen vid Hel singör, beräknad att kunna inrymma der största krigeflotta, försedd rhed bomfris I hvalf, och så inrättad att den kan bestyc -Jkas? Månne det är fullt troligt att, såson föregifvet varit, ett schweiziskt bolag skulle Jsammanskjuta de 8 millioner franes som anläggningen minst lärer kosta (8 millioner Idanskt uppgifves i Allehanda för den 24 eistl. Okt.) endast i den fredliga afsigten, lett derpå förtjena penningar? Snarare tyckes den version, att ryska rubler skulle spela hufvudrollen vid denna anläggning vinna i sannolikhet, genom KidgenossenBanks i Bern afgifna protest emot det rykte, som man hade synts angelägen att sprida i Köpenhamn, att neml. f. d. förbundspresidenten Stämpfli, skulle haft något uppdra af sagde bamrkinstitut att på sin resa till Köpenhamn förvärfva consession för ifrågavarande hamnanläggning. Må vara, att i förestående sammanställnivg endast ligger en gissning; den är dock icke oberätligad, då flera andra företeelser gifva näring deråt. Hvad månde väl deitidningen Le Nord tid efter annan återkommande artiklar betyda, som, än hotande, än smekande, gå ut på att småningom inskärpa hos Skandinaviens folk föreställningen om ryska väl dets oemotståndlighet? Jag erinrar mig en artikel i sagde tidning, under det att förra landtdagen i Finland pågick, i anledning deraf, att de finska ständerna tilläto sig några sjelfständiga beslut, som måtte hafva förekommit misshegliga i Petersburg. Tidningen varnade nemiå. finnarne att icke missbruka den dem förunnede nåden att få hålla en landtdag, föreställande dem, att den skonsamhet och mildhet, hvarmed de ditintills biifvit behandlade, mera afsög ett framtida förhållande till Skandinavien, än att pjunka med dem sjelfva, hvilka snart nog kunde ådraga sig en helt annan behandling; och för kort tid sedan gaf Le Nord sina goda råd åt Danmark att godvilligt sluta sig till Preussen, — åt Sverge och Norge att söka sin lycka i Rysslands armar, de der i allt fall vore mäktiga nog att omsluta dem. Dessa äro endast ett par artiklar, dem jag nu för ögonblicket erinrar mig, af de många i samma anda, som denna i ryskt intresse redigerade tidning erbjudit sina läsare. Till gissningarnes område torde ytterligare böra räknas de starka rustningar och utskrifningar, som vår store granne i Öster vidtagit, de der väckt ett allvarligt, om ej bekymmer, åtminstone gif akt, i det 2fläge, rika och mäktiga Frankrike, under det att vi, närmaste grannfolket, jemförelsevis svagt, icke tyckas deråt egna ringaste uppmärksamhet. Men hvad som icke hör till gissningarnes område, är den erfarenhet, som det sednaste danska och det i denna sommar stkämpade tyska kriget gifvit alla mindre ationer vid hand, att de i sanving icke unna bygga på hvarken äldre eller yngre raktater, icke på beståndet af det så kallale europeiska jemnvigtsystemet, på folkrätt, vå ödmjuk undfallenhet. icke heller på naionalitetsrätt, äfven då denna tages till före ändning att anfalla dem. Det har varit tyrkans rätt, som gjört sig gällande mot en svagare, och Napoleons bekanta cirkulär ifver I sanning ej åt de mindre stater, om ej förstå att gruppera sig till en soliare motståndskraft, några löftesrika företällningar om deras närmaste fremtid. OS Fr ÖNA t Jr Htr