Aftonbladet – 6 december 1866, sida 2

vilja en gång tala med er fritt och öppet. Tillåter ni det?4 aJaxs, tecknade hon med en böjning på hufvudet, och på samma gång drog bon tankspridd ut sin nål. Det har skett4, återtog abben, hos er en förändring, som jag ej begriper. Jag vet icke hvad ni gjort af er förr så stränga min. Godt, svarade Violante skrattande, Sgaknar ni den?... Nej, det är ej så. Ni är blott nyfiken att få veta hvad som var dess orsak, när jag hade den. Ack, herr abbe, orsaken var gonska naturlig, jag hade i fyra år haft ledsamt.4 ÄDet var icke ett uttryck af ledsnad ni bade då ni första gången kom till Croix-deVie. Det var...t Abbån tvärstennade. Hvad var det då?4 sade Violante skrattande. 4Det vart, mumlade abben, minnen af en erkeengel, nedstigande från höjden för att här skipa rättvisa. Ack, hvilken blick! Man uppgjorde då här emot er planer, hvilka ej behagade er. Jag tror till och med, att de sårade er ... ZeDödligtt, afbröt hon. Ni hade lotvat er sjelf att omintetgöra och bestraffa dessa planer. Ni hade svurit på, att man ej skulle förmå er att emot er vilja hvarken älska min stackars kusin Martel eller gifta er med honom ... Att icke gifta mig med honom utan att älska honom, sade Violante. Ni har gissat riktigt allt detta. Hvem skulle väl ha trott er vara så skicklig att läsa andras tankar? Ack, min kusin, det är ert ansigteuttryck och alldeles icke mitt, som är bedrägligt. (Foörts:)