Konung Gustaf den Tredje och Rikets Ständer vid 2789 års riksdag. Ur tryckta och otryckta källor af W. THAM. Första häftet. 2 rdr 50 öre. (Andra häftet utkommer ofördröjligen). Konung Gustaf III:s bistoria, eller Sveriges bisteria under bans tid, är ännu och torde länge blifva oskrifven. Bidrag dertill saknas icke; som bidrag endast ville äfven den store, för tidigt hädangångse mästaren hafva sin bebandling af Gustavianska papperen i Upsala betraktad. En stor förlost var det emellertid, att hams framställning ej fiek omfatta äfven slutet af en regering, hvars slöt just Icke tyckes stå rätt väl til:sammans med de s början. Att utreda sammanhanget melian båda bade troligen ej varit omöjligt för henom, som icke ville finna he. Gustaf IIt endast fullkemligheter, eller endast fel, utan medgal hes denne, såsom hes andre framstående män, w förening af båda delarne, grundad på naturanlsg och uppfestran, och utvecklad i lifvets skiften. Hvad som här för allmänheten framlägges är ett försök att särskildt behandla hvad man kunde kalla början af slutet; utan genomgående inledning, men deremot för sig någorlanda follständigt; och oväldigi. Gustaf VII:s minne tål granskningens ljus; den olnskränkta beondrans tid är förbi, batets likaledes; att söka väcka någotdera åter till lit är nog lika fåfängt som orätt. Lyetligtvis bafva just konungens efterlemnåde papper ech dermed föropade samlingar, jemte andra i sedmaste tider offentliggjorda anteekningar, lemnat tillgång till bättre, till mindre grumlade källor, än föregående partitiders skrifter. Man torde alltmera finna, att Gustaf var sin tids barn, I godt som i ondt. I MNigt före sin tid. Hvad ban i lättsinne, eller i öfverdrifvem tro på sin rätt, på sin öfverlägsenbet bar felat, Ja biutit, här nogsamt straffat sig sjelf; bvad nationen derför lidit bar den äfven sjelf i någon mån förvållat. En stjerna af ovanlig glans är oeh förblir Gustaf Ill på fosterlandets himmel. Jemte benom bafra andra lygt, hvilkas namn häfden äfven skall bevara. Och denna snart ett sekel aflögsna tid utgör en vigtig länk, likasem I vår litterators historia, så ock uti samhällsskickets.