Det som sålunda kunnat ske på ett ställe, har uog kunnat hända lika på ett annat. Stockholm den 3 Dec. 1866. —gJRedaktionen tror sig böra, med anledning af den ärade insändarens framställning, göra den erinran, att om insändaren än kan anses ba på ett tillfredsställande sätt bevisat, hvad som i sjelfva verket icke tarfvar någon bevisning, att vattenledningsvattaet måste vara lika godt på det ena stället som på det andra, så framt det icke genom lokala omständigheter förorenas; så lärer han deremot få svårare att öfvertyga Stockholms invånare, att det icke är olämpligt att låta en kloak utmynna i den vik, från hvilken vattenledningen hemtar sitt vatten. Insändaren vill lugna allmänheten med försäkringar, att Årstaviksvattne: nu är lika godt, zom då vattenledningen beslöts och vattnet i viken först undersöktes, och han söker till och med visa, att en del sedan dess inträffade förändringar förbättrat förhållandena. Vi medgifva villigt, att hvad som anföres rörande Fatburssjöns fyllning och det nya aflopp, som kommer att vinnas genom tunneln, kan ega sin riktighet; men det lärer å andra sidan svårligen kunna bestridas, att om kloaken uppfyller sin bestämmelse, kommer den att fullständigare afföra orenligheterna från den trakt, som den genomskär, än som förut kunnat ega rum, till följd hvaraf orenligbetstillflödet i alla fall blir ganska betydligt... Man har äfvenledes svårt att öfvertyga sig, att icke vikens afstängning genom jernvägsbanken ökar det skadliga inflytande på vattnet i viken af orenligheter, som tillflyta densamma innanför denna fördämning. Insändarens uppgifter om strömsättningen i viken, och hans lugnande förklaring, att banken hindrar det af kloaken förorenade vattnet att drifvas fram mot vattenledningen,synes icke grunda sig på annat än suppositioner, icke på någon tillförlitlig undersökning af förbållandena vid olika tider och under olika omständigheter. Men äfven om insändaren hade rätt deri, att allmänhetens farhågor voro blotta Pinbillningar?, så tro vi det iogalunda vara likgiltigt att anledningarne till dessa undanrödjas, och vi tro ett den kostnad, som derpå användes, ingalunda vore förspild; ty säkert är, att sådana inbillningar?, som de ifrägavarande, och hvilka man svårligen skall lyckas häfva, verka ganska ofördelaktigt för vattenledningen, i ekonomiskt hänseende, och för hufvudstaden i sanitärt hänseende, enär den farhåga för, eller, låt vara, den fördom emot vattenledninzsvattnet, som år en följd af kloakbyggnaden, förmår en stor mängd af bufvudstaden ; invånare att föredraga de ingalunda sunda brunnarne framför vattenl :dningsvattnet. I alla händelser anse vi det sålunda klokt och nyttigt, att leda kloakens mynning utanför jernvägsbanken.