Aftonbladet – 3 december 1866, sida 3

rna rr rna ann randen — ban om nordtyska parlamentets konstituering och nordtyska förbundets definitiva författning skola öppnas. Tiden för parlamentets öppnande är som bekant bestämd till den 1 Februari. Enligt ett telegram från Berlin antager man, att riksparlamentet? blott kommer att bestå af en kammare. Den år 1849 projekterade tyska riksförfattningen hade två kamrar, ett ?Volkshaus? och ett Staatenhaus?; men de nuvarande förhållandena i Nordtyskland tyckas göra den sednare öfverflödig, då det nu icke kan bli fråga om någon annan stat än Preussen. Ett stort antal medlemmar af hannoveranska ridderskapet, hvaribland flera högtstående embetsmän, afgåfvo under förliden månad en vilkorlig protest mot landets införlifvande med Preussen. Två af dem som undertecknat nämnde protest, nemligen vicepresidenten för öfverrätten i Celle samt ett öfverrättsråd derstädes, ha nu genom kongl. order erhållit afsked från sina embeten med pension. En Wien-tidning berättar, att de militära auktoriteterna i franska fästningen Metz nyligen observerat preussiska ingeniörer, som varit sysselsatta med att upptaga teckningar af fästningsverken och den kringliggande trakten. På gjord förfrågan härom erhölls det svar, att de vetgiriga gästerna skulle ignoreras, dock med iakttagande af vauliga försigtighetsmätt. ITALIEN. Italienska parlamentet skall, enligt de nyaste underrättelserna, sammanträda den 15 dennes. Af de venetianska deputerade höra af de hittills definitivt valde tre femtedelar till det moderata partiet, hvilken förstärkning af regeringens konfederativa elementer skall betydligt lätta hennes ställning i den romerska frågan. Denna sednare har på sista tiden icke inträdt i något nytt stadium. Tillståndet på Sicilien synes åter ha blif vit bättre, enär belägringstillståndet i Palermo inom kort lär komma att upphäfvas. DONAUFURSTENDÖMENA. Från Bucharest telegraferas den 27 Nov., att fursten af Rumänien samma dag öppnat kamrarne, I trontalet förklarades att Portens herravälde skulle respekteras inom de gränser, som blifvit fastställda i paris traktaten, att förhållandet till grannarne var fredligt, den politiska ställningen lycklig och slutligen att alla af den förra regeringen ingångna öfverenskommelser skulle uppfyllas äfven om de kräfde uppoffringar, bloti för att icke undergräfva landets kredit. — Ett telegram från Wien meddelar att samtlige makter, som undertecknat paris-traktaten, gifvit sitt samtycke till ett österrikiskt förslag om ett gemensamt erkännande af fursten af Rumänien. TURKIET. 1 Epirus fortfara turkarne att befästa städerna Parga, Prevesa, Arta och Janina. Befästningsarbetena vid Mezzovo påskyndas äfven med all makt. Inom de provinser som gränsa till Grekland sammandragas stora massor af reguliera och irreguliera trupper och de turkiska stridskrafterna i sjelfva Epirus kunna ansläs till 12,000 man. Turkiet synes frukta för ett allmänt uppror bland de kristne. Riktigheten af denna förmodan bekräftas genom flera utomordentliga åtgärder, såsom att man beväpnat de turkiska borgrarne i Janina för att låta dem patrullera hvarje natt. Att metropoliten i samma stad efter messan fått utslunga ett anathema mot de grekiska journalisterna an:yder också, att en stark påtryckning utöfvas från de turkiska myndigheternas sida. Vidare har oeneralguvernören i Epirus meddelat grekiska konsuln i Janina att den kurir, som befordrar posten från Anino i Grekland till Janina, hädanefter icke får medföra några depescher, som äro direkt adresserade till konsuln från hans regering. Grekiske kon suin har nedlagt en energisk protest mot denna kränkning af folkrätten och haft en rådplägning derom med skyddsmakternas konsuler. Med afseende på det allmänna missnöje som råder i Greklands gränsprovinser och för att förebygga alla beklagliga tilldragelser på grekisk botten, har regerinoen upprättat tre observationsläger vid grän serna: ett på Korfu under general Spiro Milio, ett annat: i vestra Grekland under öfverste Smolensk och det tredje i östra delen af landet under öfverste Sutzo. Från Kreta meddelade Levant Herald nyligen ett bref, som gjorde stort uppseendei Konstantinopel, emedan det bekräftade allt hvad man berättat om turkarnes grymheter på Kreta. I följd deraf lät divanen stänga tidningens byrå. Utgifvaren fordrade då ;enom engelska sändebudet en ersättning af 50,000 . Uti nämnde bref heter det bland annat, att man förmodligen vill bryta insurgenternas mod genom den bekanta taktik, som vanligen lyckas för turkarne, utan afseende på om den anses hederlig af civiliserade nationer, nemligen att nedsabla insurgenternas qvinnor och barn, De tillflyktsorter och hålor, der qvinnor och barn sökt skydd, till och med ställen der andra än insurgenter; familjer uppehålla sig, li genast skådeplatser för nedsabling och mord så fort tur sarge upptäcka dem. Amerikanske konsuln har för närvarande under sitt beskydd en qvinna från Kephala, som på väg till Vamos jemte elfva andra obeväpnade personer anhölls af turk ar, hvilka efter att ha dödat männen, tvådde sina händer i dessa martyrers blod. Qvinnan belades med bos jor och fördes till paschan för att undergå förhör ; och blef frigifven först sedan hon förklarat att hon var barnlös och enka. Likväl ropade turkarne: ?Ned med henne! Ned med henne!? Men genom mellankomst af egyptier, hvilka hon försett med lifemedel, fick hon slutligen tillåtelse att återvända till Kanea. Korrespondenten bekräftar vidare sanningen af ryktet att turkarne skulle nedhuggit omkring 200 qvinnor och barn, som de upptäckt i en håla nära Kephala. Detta är sannt, heter det, ty jag har fått veta det både ur turkisk och grekisk källa samt genom egna undersökningar, ehuru jag i början vägrade att tro derpå. — I en annan håla hide 50 personer