Aftonbladet – 3 december 1866, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Två vittnen eller de båda Jonssönerna. A rådhusrättens sjette afdelning fortsattes förl. lördag ransakningen med förre snickarmästaren J. P. Pettersson, anklagad af landtbrukaren J. P. Lundqvist för mened m. m. Lundqvist åtföljdes nu liksom förra g ingen af notarien P. A. Synnerberg, i egenskap af rättegångsbiträde, och blef Pettersson från häktet förehemtad. Sedan justering af protokollet från föregående rättegångsdag egt rum, fick Petterssons minderåriga gosse skrifva det å Petterssons sida hörda vittnet C. J. A. Jonssons namnteckning, dervid denne höll handen å pennan, och befanns denna namnteckning lika med den å handlingarne teck nade. Härefter angaf Pettersson bestämdt det å Lundqvists sida hörda vittnet N. F. Jonsson att ha vittnat falskt, Å Petterssons sida hördes ett par personer, hvilka bland annat intygade, att namnteckningarne å dokumenterna voro skrifna med samma bläck. Vittnet N. F. Jonsson har uppgifvit, att namnteckningarne å de olika dokumenterna skulle skrifvits med olika bläck. Ett i de minsta detalj gående förhör hölls härefter med de båda stridiga vittnena, dervid. vittnet C. A. Jonsson nu lhksom förra gången yttrade sig redigt och bestämdt, hvaremot N. F. Jonsson var ostadig i sina uppgifter. Efter slutad ransakning begärde Pettersson på grund af den bevisning han åstadkommit i målet att blifva ställd på fri fot, hvilket bifölls af rätten efter en längre öfverläggning, och förelades vittnet N. F. Jonsson att inställa sig hos sin själasörjare, för att undervisas om edens vigt och vådan af mened. Målet uppsköts till den 15 dennes; Lundqvist ålades inställelse vid 20 rdrs vite, och Pettersson skulle komma tillstädes vid hemtningsäfventyr. — I Köpenhamn häktad svensk. I lördags e. m. infann sig på polisstationen i Store Kongens gade i Köpenhamn en herre, som talade svenska. Han gaf sig ut för handlande, och begärde biträde mot värden på det hotell der han bodde, emedan denne nekade att åt honom utlemna några skinn, som en bundtmakare tillsändt honom. Man lät en polisbetjent följa med svensken till hotellet. är upplystes att under dagens lopp flera personer infunnit sig med varor och frågat efter svensken; men då de icke träffat honom, bade de aflägsnat sig med sina varor. Som polisbetjenten antog att svensken antingen var en bedragare, eller att han förlorat förstån det, tog han honom med sig till stationen, der förhör anställdes med honom, hvarunder underrättelser ingingo från flera köpmän om beställningar, som svensken synbarligen i bedrägliga afsigter hade gjort hos dem, såsom för 70 rdr hos en skräddare, 150 rdr hos en urmakare, 320 rdr hos en guldsmed. Vid visitationen befanns han hafva tillegnat sig en knif och en teaterkikare, hvilka voro gömda i hans under-benkläder. Svensken, hvilken arresterades, har hela tiden uppfört sig som sinnessvag, ehuru det knappast är troligt, att han skall kunna konseqvent utföra denna roll, om den är antagen. — Norrköping den 1 Dec. Försök til: sjelfmord egde rum härstädes för några dagar sedan, i det en bagaregesäll, vid namn Hasselblad, kl. 11 på aftonen inne i bageriet hos bagaren Ohlsson, der han konditionerade, framtog en pistol och i kamraternas åsyn aflossade densamma mot bröstet. Hasselblad dog dock ej, utan fördes till lasarettet ; men det är ännu oafgjordt, huruvida han kan räddas eller ej. Anledningen till det förtviflade beslutet påstås vara den, att Hasselblad haft en intimare qvinlig bekantskap, som dock föredragit en annan, hvilket så grämt Hasselblad, att han velat förkorta sitt lif.