Aftonbladet – 3 december 1866, sida 2

. STOCKHOLM den 3 Dec. Det mexikanska kejsardömets fall är ännu icke officielt bekräftadt, men underrättelserna att kejsar Maximilian lemnat den stat, till hvars herrskare främmande bajonetter skulle upphöja honom, upprepas från så många håll, att de knappast kunna betviflas. Visst är i alla händelser, att om hans afresa ännu icke inträffat, kan det icke dröja många dagar innan den verklien sker. En märklig episod i samtiens historia är härmed afslutad. För Frankrike, som hade företagit sig att upprätta den mexikanska kejsartronen, är denna utgång otvifvelaktigt ett nederlag. Nederlaget träffar dock hufvudsakligen, om ej uteslutande, den kejserliga franska politiken, icke det franska folket, som tyckes anse, att hvarken Frankrikes ära eller dess intressen äro elier varit förbundna med detta företag, som alltifrån början varit af allmänna meningen i landet betraktadt med misstro och ogillande, och som följts med oro och farhågor alltifrån den tid, då Förenta Staterna, efter inbördets krigets slut, började intaga en afgjordt fiendtlig hållniog mot det mexikanska kejsaredömet. Detta mexikanska företag, som emellertid nu kostat Frankrike så ansenliga uppoffringar, och Napoleon förödmjukelsen af ett misslyckande samt helt säkert beredt honom många förlägenheter och på ett besvärande sätt bundit hans händer under -de-sednare förveeklingarne i Europa, har tydligen haft sitt upphof i två förhoppningar, som sedermera visat sig ingendera gå i fullbordan. Den första var, att flertalet af Mexikos befolkning skulle med bifall se upprättandet at den nya tronen, och att de inre misshälligheterna skulle kunna undertryckas utan alltför stora ansträngningar; den andra och för företagets framtid vigtigaste förhoppningen var, att den amerikanska unionen befanns ohjelpligen sprängd, att sydstaterna skulle besegra nordstaterna och tjena till bålverk för det nya kejsaredömet, DetZhar visat sig att motståndet i sjelfva Mexiko varit ihärdigare än man väntat, och, hved som för företaget blef ännu mera förderfligt, Förenta Staterna hnfva återförenats och äro mäktigare än någonsin. Det lärer icke ha fallit eus den franska regeringen in att vilja upprätthålla en monarki invid den nu rekonstituerade nordamerikanska republikens gränser och för detta ändamål äfnentyra ett krig med det mäktiga statsförbundet. Derföre torde numera i Frankrike både regering. och folk vara ense i bemödandet att komma så fort och så lyckligt som möjligt ifrån den misslyckade affären. Maximil:ans afresa, som blef oundviklig från det ögonblick Frankrike vägrade nya hjelpsändningar, lemnar Napoleon nu ett välkommet tillfälle att draga sig ur spelet; och utan tvifvel skall det icke dröja länge innan fransmännen utrymt detta Mexiko, dit Napoleon III helt säkert önskade att han aldrig hade sändt sina legioner. Hvad skall derefter blifva Mexikos öde? Den engelska Times förutspår att landet helt enkelt kommer att från Frankrikes protektorat öfvergå till ett protektorat under Förenta Staterna. Öfvergifvet af fransmännen? — säger Times — ?skulle Mexiko ännu en gång falla i händerna på infödda medtäflare om makten. Om Juarez lyckades tillrycka sig regeringstyglarne, skulle han från insurgent bli regent, och de, hvilka han afsatte, skulle byta plats med honom såsom patrioter och rebeller. Viha intet skäl att-antaga, att Juarez skulle ha bättre framgång, än någon annan infödd chef hittills haft under dylika förhållanden. Om han kom till makten, skulle han endast