Aftonbladet – 1 december 1866, sida 4

30 år. Hon drager sig helt och hållet tillbaka ån verlden och dör några år derefter. — En statsfånge i Kexholm. En brefskrif, are berättar i Hptsingfora Dagblad från en resa Ladogatrakten bland annat: Män ifrån revolten efter kejsar Alexander I:s öd 1825, från polska revolutionen 1830, från Caukasiska krigen 1846 hafva i Kexholms kasenatter fått plikta för sina förvillelser. Här förarades den beryktade Pugatscheffs familj, hvarf en ålderstigen dotter, en omkring 70 års gamnal mö, ännu lefde i början på 1839-talet, liflärande sig med allmosor. Men den märkvärdisaste af alla här förvarade fångar är en man, vars öde har någon likhet med den beryktade Jernmaskens under Ludvig XIV i Frankrike. Jnder de första decennierna af detta sekel hölls ången, under ytterst sträng bevakning, i en mörk kasematt i porthvalfvet under runda tornet, em man, wvarslefnad och brott förblifvit dolda af en ogenomränglig, hemlighetsfull slöja. Ingen visste hvem ran var och hvadan han kommit. Innesluten bakom ås och bom hade ingen annan mensklig varelse illträde till honom än vakten, som försåg fånsen med hans tarfliga kost. Han nämnde aldrig sitt namn, ej heller hvad han brutit och kallales derföre allmänt af stadsboerna den namniöse (Besimennoi). När kejsar Alexander I år 1819 besökte Kexholm, väcktes hans intresse för denne fånge, och han kesökte honom ikasematten. Det berättas att kejsaren varit så rörd af sin syn, att tårarne stodo honom i ögonen, då han utkom ur fängelset. Han befallde genast att fången skulle ställas på fri fot, men med vilkor att han skulle bo i staden. . Sålunda fingo Kexholmsboerna tillfälle att göra denne intressante okändes bekantskap. Han var då en gammal man af vid pass 70 år, med grått hår och skägg, med brutna krafter, men reslig och stolt hållning. Han hade suttit 30 år fängslad. Han var en ganska bildad man, språkkunnig samt kdagalade mycken umgängesvana och takt i skapslifvet, till hvilket Kexholmsboerna gästvänligt lemnade honom tillträde. Man intresserade sig allmänt för den hemlighetsfulle okände. Nyfikenheten smidde sina små intriger för att utleta hans hemlighet, men de skickligast anlagda planer strandade mot hans otubbliga förbehållsamhet och tystlåtenhet i denna punkt.: Den enda förklaring, hvartill han kunde förmås, var att han gifvit kejsarinnan Catharina ett heligt Iöfte att aldrig för någon yppa sitt namn eller titt brott. Och detta löfte hen han som en man: Han fick dock icke länge njuta af sin frihet Naturen tog ut sin rätt. Fyra år efter sin fri gifning dog den namnlöse, namnlös och obemärkt som han lefvat. Hvem hvar han? Hvad hade han brutit, som förtjenade ett så hårdt straff? Den hemlighetsfulle fången har naturligtvis gfifvit anledning till hvarjehanda mer och mindre sannolika gissningar om sig. Det finnes till och med de, som icke anse det omöjligt att han skulle varit den olycklige Ivan III, hvilken på något oförklarligt sätt skulle undgått eller blifvit skaffad undan sina bödlar i Schlysselburg, der han hölls fängslig och vid Catharinas tronbestigning skulle blifvit mördad, enligt den gängse historien. Han skulle då vid kejsar Alexanders besök ha bort vara 89 år gammal, ty Ivan föddes 1749. Hvem han ock var alltnog — han väckte på sin tid mycket intresse på orten och de gamle i Kexholm erinra sig ännu ganska väl den namnlöse?, — Ambulatoriska kafeer. I utlandets större städer förskaffa många menniskor sig sitt lifsuppehälle derigenom, att de om somrarne köra ikring på gatorna och skänka ut mousserande drycker. En spekulativ person i Berlin har nu börjat att tillämpa samma ide äfven under vintern och har i detta ändamål byggt flera stora vagnar, inredda med en salong, i hvilka varma drycker, såsom kaffe, tå, choklad m. m, utskänkas i alla stadens delar. — Den snabbaste resa, som hittills gjorts af någon ångbåt mellan England och Amerika, har i dessa dagar utförts af franska ångaren Pereire?, hvilken på 9 dagar gick mellan Chatam och Newyork. De engelska bladen, som omtala detta, skynda att tillägga att ångbåten är byggd i Glasgow. — Tålamods-prof. I Manilla måtte folket vara begåfvadt med ett alldeles obeskrifligt godt tålamod. En tidning derifrån berättar nemligen, att för närvarande gifves på teatern en historisk dram, De begge pairerne af Frankrike, hvilken är delad i 6 afdelningar och hvarje qväll uppföres en afdelniog. För att således få i fullt mått njuta af denna stora dramatiska skapelse måste man från måndagen till och med lördagen hvarje afton besöka teatern. — En snpabblöpare. Personer, som bruka fara på spårvägen från Paris till Versailles, hafva länge — skrifver La Patrie för den 14 Nov. — lagt märke till en karl, öfver 50 år gammal, som springer bredvid den stora spårvägsomnibusen, reglerande hastigheten i sitt springande efter åkdonets fart, utan att någonsin bli efter. Denne snabbspringare, som vanligen uppehåller sig på stationen vid Place de la Concorde, ger sig iväg när signalhornet ljuder och kommer till ändstationen på samma gång som omnibusen. Från Versailles gör han hemfärden på samma sätt och återkommer till Paris samtidigt med spårvägsvagnen. Under mer än 30 år har denna karl, som varit verklig löpare hos Carl X, sprungit på detta vis och han synes ej vara det minsta medtagen deraf. Innan spårvägen fanns, brukade han springa bredvid de båtar, hrilka uppför Seinen bogserades af hästar som sprunfo i traf, och han kom oftast fram före dessa. an har under dessa år förtjenat sitt uppehälle med att fort uträtta mera långväga kommissioner. Denne budbärare omtalar för hvar och en som vill höra derpå, att han har sålt sin kropp till läkare, som gifvit honom försäljningssumman i förskott, ty de vilja efter hans död undersöka honom för att kunna få reda på den sär skilda organisation, som gjort och gör, att han kunnat utan att tröttna företaga så långa, så snabba och så tätt på hvarandra följande SPrångmarscher. — Den äldsta qvinnan i Förenta Staterna är fru Porch, som bor uti bergstrakterna i östra Tennessee. Denna ärevördiga dam har nyligen fyllt 121 år. En tidning säger, att hon ännu är temligen verksam och att hon är i besittning af alla sina själsförmögenheter,