—— Om vintrarne i fordna tider. Liksom vissa teologer antagit den meningen ! att, ?der synden är stor, der öfverflödär ock nåden — så ha likaledes vissa meteorologer trott sig kunna up ställa den gissningen att, om kölden är stor, så öfverflödar och mildväder — såm: tidigt — på andra ställen?. Denna mening, i afseende på köldfenomenet, skulle möjligen hänvisa på en viss alltid lika stor afkylning eller ett visst qvantum köld i atmosferen, som ena gången sänker sig till jordytan och kännes då i all sin stränghet, och en annan gång är blidare, då dess region intager högre lägen i rymden: Häraf borde då följa, att kölden måste vara desto og ju mindre de sträckor afjordytan äro, öfver hvilka den utbreder sig. Hypotesen kan vara så god som någon annan, till dess att meteorologien får allt lika klart för sig i de högre rymderna som astronomien nu har det. Emellertid hafva vi mer än 100 års observationer att stödja den nämnde hypotesen på, och af hvilka här skall anföras några af de mest intressanta. Om man för de komparativa observationernas lättare öfverskådande uppställer Grönland och Island och under samma Tyskland och öfriga Europa, så blir tabellen för de år vi ämna anföra så här: Grönland och Island. Tyskland och Europa. 1709 Ganska mild vinter. vanligt sträng vinter. 1737 Ovanligt sträng vinter. Medelmåttig. 1740 Mild utom mannaminne. Häftig köld. 1756 Bister köld. Ganska blid, 4788 Alldeles ovanligt mild. Utomordentligt kallt, 1799 och 1800 Inga vintrar. Utmärkt skarpa. 1814 I Januari vårväder på Den kallaste Januari Island. j Stockholm som man haft exempel på. Det torde måhända vidare intressera många att se hur kölden grasserade för mer än 500 å år tillbaka i tiden, desto hellre som allmänna: att köldens våldmeningen näres af det hopp samhet och styrka är och uUr ieke mer så fruktansvärd som fordom. Bland den massa af anteckningar SOm finnas jorda rörande ifrågavarande fenomener hafva vi från flere äldre arbeten tid efter annan utdragit några af de mera betecknande iakttagelserna och börja här med t. ex. år 250, då Englands alla floder lågo frusna i sextio tre dygn. 401. Var Svarta hafvet fruset i 20 dygn. 443. Sex månaders sträng vinter i Tyskland. 673. Utomordentlig köld i länderna kring Svarta hafvet, menniskor och djur ihjälfröso och hafvet hade 9 å 10 fots tjock is. 717. Tre månaders snö i Mindre Asien och 824, Varade vintrarne derstädes från 22 Sept. till 123 April eller mer än 200 dygn. 859. Kördes foror på Adriatiska afvet. 1443. Mycket mexniskor och djur ihjälfröso i Böhmen och cet vår inte stort bättre år så 1458, då hela Östersjön läg. ilfrusen. 1464. vin och mat på bordev hos hertigen af Burgund, så omöjligt ant värja cg fu för kölden, Bg var det, , Var vintren till på köpet? så svår bister att man sålde vin T stycken ller. förD rn bitvis. et blefve troligen tröttande, måhända till med kyligt att vidare röra i den gamla sörjan. hvarföre vi för denna gång afsluta episteln med det gamla tänkespråket att, det är med kölden som med nässlan, den bränner både vän och ovän?. Alexis.