Aftonbladet – 1 december 1866, sida 3

janskaffat officerare för alla revolutione Detta torde efter de sednaste tilldragelsern ha gifvit anledning till alivarsamma betänl ligheter?. Monitören iekttager en envis tystnad o1 de sednaste händelserna i Mexiko och d beslut, som dessa kunnat förenleda kejst rens regering att fatta. I Paris har på sista dagarne ett rykte varit i omlopp, a den mexikanska frägan skall vara bestämd uppgjord genom en öfverenekommelse me len Frenkrike och Förenta Staterna. D I franska intressena skola vara fullkomlig I betryggade, utan att deras beskyddande ei fordrar en förlängning af den väpnade ix terventionen. ENGLAND. Den reformdemonstration, som skall eg rom i London i början af denua månad Jlofvar att bli ytterst storartad genom d massor arbetare, som skola deltaga deri Man talar om minst 200,000, och om d alla verkligen vore arbetare, skulle ingen ting oroende ligga häri. Men då erfaren heten lär, att vid dylika tilifällen den ar betsskygga pöbeln med stor förkärlek bru kar ionfiona sig, äro rörelsens ledare icke utan oro för utgången. De ha anmoda poliechefen att gifva processionen en stark poliseskort, men deane har afslagit dera: begäran, emedan han icke ville envände sitt folk att deltaga i en politisk demonstra. tion, utan blott att upprätthålla den all männa ordningen. Det är derför frågaom. att de handtverksföreningar, från hvilka demonstrationen utgår, skola bilda en säker hetspolis bland sig. sjelfva af 2 eller 300 handfasta karlar, hvilka skulle samverka med polisstyrkan. Fenianismen, som på en tid icke låti höra af sig, börjar nu åter att spöka. På flera ställen i Irland, såsom Dublin, Cork och Limerik, ha arresteringar ekett och vapen tagits i beslag; bland de häktade skall äfven finnas en amerikanvare, hos hvilken man funnit stora penningsumrmor. Engelska regeripgen har nyligen satt ett pris å 1000 sterling på fenianchefen Stephens hufvud. Det förefaller dock öfverdrifvet, hvad Army and Navy Gazette påstår, att flera hundra inländare under. general Bregleys befäl ämna esa på ett tyskt ångfartyg till Bremen, för ; derifrån göra ett infall i Irland. MEXIKO. Att kejsar Maximilian ombord på ett franskt eller österr fartyg lemnat Mexiko och är på väg till Europa, antages för så godt som afgjordt; man är endast viss om den väg han valt. Mexikanska debudet i Paris, grefve Almonte, skall ev 23 dennes, i ett samtal mod en framstående politisk personlighet oförbehållsamt ha förklarat, att det efter de upplysningar han erhållit icke längre kunde vara tvifvel omkejsarens snara ankomst till Europa. I Londonertidningar den 24 dennes finnes den gissning framställd ett Maximilian inkognito begifvit eig till Cuba; enligt ett telegram från Newyork har kejsaren begifvit sig till Havana. I de engelska regeringskretsarne håller man det för troligt, att . d. kejsaren snländer till Southampton ciler London, för att på kortaste väg bevifva sig till Brässel eller Miramare, I detta afseende ha redan nödiga instruktioner utfördats till vederbörande hamnmynligheter. Triester-Zeit, för den 24 dennes intager att kejsaren kan väntas till Miramare mellsu deux 15 och 20 December. Detta häntyder på att hsn inträffar med den ångät från Amerika, som den 6 eller 8 vän: s till 5:t Mazaire, Monitören iakttager emellertid ännu alltjemt tystnad rörande de mexikanska angeägenheterna. Afven den officiösa Constituionnel tiger; Patrie för den 25 yttrar dermot, att Sherman och Campbell (den rordamerikanske generalen och diplomaten) pegifvit sig till Mexiko, ?emedan dettas öde wa ordnas genom förhandlingarne mellan frankrike och Nordamerika och för att vaka ifver utförandet af de traktater, som röra Slutet af den franska expeditionen.? Nåzot nystiskt läter det emellertid, då samme tidning tillägger, att Sherman och Campbell illika vilja motsätta sig de partier i landet, som uppträda fiendtligt mot Juarez. För srigt heter det, att marskalk Bazaine fått ig tillsänd utkestet till en proklamation, ivarigenom han skall gifva det interimistika Tegentskapet en för tillfället lämpad orm. Mn at md nd