Aftonbladet – 1 december 1866, sida 1

ERS VAN GR ät EJ ; Konung Gustaf den Tredje och Rikets Ständer vid 1789 års riksdag. Ur tryckta och otryckta källor af W. THAM. Första häftet. 2 rdr 50 öre. (Andra häftet utkommer ofördröjligen). Konung Gustaf H:s bistoria, eller Sveriges bistoria under hans tid, är ännu och torde länge blifva oskrifven. Bidrag dertill sakvas icke; som bidrag endast ville äfven dem store, för tidigt hädangångoe mästaren tafva sin behandling af Gustavianska papperen i Upsala betraktad. En stor förlust var det emellertid, att bans framställning ej fick omfatta äfren slutet af en regering, hvars slot just icke tyckes stå rätt väl tillsammans med dess början. At utreda sammanhanget melian båda hade troligen ej varit omöjligt för honom, som icke ville finna hos Gustaf IL endast follkomligheter, eller endast fel, utan medgaf hos denne, såsom hos andre framstående män, en förening af båda delarne, grundad på naturanlag och uppfostran, och utveeklad i lifvets skiften. Hvad som här för allmänheten framlägges är et försök att särskildt behandla hvad man kunde kalla början af slutet; utan genomgående inledning, men deremot för sig någorlanda follständigt; och oväldigt. Gustaf III:s minne ål granskningens ljus; den oinskränkta beundrans tid är förbi, hatets likaledes; att söka väcka någotdera åter till lif r nog lika fåfängt som orätt. Lyckligtvis hafra just konungens efterlemnade papper och dermod förenade samlingar, jemte andra i sednaste tider offentliggjorda anteckningar, lemnat tillgång till bättre, till mindre grumlade källor, än föregående partitiders skrifter. Man torde alltmera finna, att Gustaf var sin tids barn, i godt som i ondt, i åtskilligt före sin tid. Hvad ban i lättsinne, eller i öfverdrifven tro på sin rätt, på sin öfverlägsenbet har felat, ja brutit, bar nogsamt straffat sig sjelf; hvad nationen derför lidit bar den äfven self i någon min förvåliat. En stjerna af ovanlig glans är och förblir Gustaf III på fosterlandets himmel. Jemte honom hafva andra lyst, hvilkas namn häfden äfven skall bevara. Och denna snart ett sekel aflägsna tid utgör en vigtig länk, likasom i vår litteraturs historia, så ock uti samböällsskickets.