Aftonbladet – 30 november 1866, sida 3

Gatuläggningsfrågan. Herr Redaktör! Med stor tillfredsställelse läste undertecknad hvad som i Aftonbladet för den 29 dennes meddelades under ofvannämnda titel, men med förundran hvad en ?stadsfullmäktig? i gårdagens Aftonblad anfört för att bevisa oriktigheten af hvad som klagandena andragit. ?Stadsfullmäktig? påstår att en gata lagd med tuktad sten bör hälla dubbelt längre än en med fältsten och ?de femtionio påstå att den håller 10 gånger så länge, undertecknad sluter sig till de 59, så äro vi ju 60 mot en, men detta torde ej i omdömesväg betyda något, då man tager i betraktande att denne ene är stadsfullmäktig. Vi äro ock af olika tanka om skilnudeni priset emellan dessa olika gator; äfven här tror undertecknad att de 59 kommit det rätta? bra nära, ty den tuktade gatan borde väl, om båda läggas med lika omsorg, ej blifva belastad med större kostnad än der med fältsten, än prisskilnaden i de använda materialierna, och detta utgör ungefär 28 öre pr qvadratfot, ty den tuktade stenen har ju (enligt hvad insändaren vill minnas, vid något tillfälle npplysts i Aftonbladet), levererats till 30 öre qvadratfoten och fältsten kan väl ej anskaffas till billigare pris än 2 öre; förutsättande att gata af fältsten kostar 14 öre qvadratfoten, så bör sådan med tuktad sten kosta 28 H 14 — 42 öre, eller jemt 3 gånger så mycket som fälltsten, — nu brukas, som jag sett, vid gatuläggniug med tuktad sten att gräfva bort och åter ersätta med rent grus omkring en fot djupt mera än hvad som brukas för fältstensläggning och detta börsåledes öka kostnaden för tuktad sten med transporterandet af 2 kub.-fot grus, kostande närmast 8 öre, allså 4248 — 50 öre, eller ej fullt 4 gånger dyrare än för fälltsten. Dessa kalkyler torde i det hufvudsakligaste vara rigtiga, åtminstone så rigtiga som de kunna åstadkommas utan att ha den erfarenhet att tillgå, som bör finnas hos drätselnämndens 3:dje afdelning, och vågar insändaren hemställa det 3:dje afdelningen eller dess ingeniör täcktes granska och bemöta dessa kalkyler och uppgifter, för hvilken möda insändaren och, utan tvifvel, många andra, såväl af stadsfullmäktige? som särdeles land icke stadsfullmäktige, skola vara mycket acksamma, Aro dessa kalkyler rigtiga, så är ju äfven de sigter som de 597 uttalat äfven rigtiga och med letsamma den princip som bör följas vid gatuäggning i hufvudstaden funneu. Öm sedan nägon myndighet kan ålägga 3:dje ifdelningen att använda de till dess disposition ställda medlen på det bästa och rigtigaste sättet ler ej, derom är helt säkert stadsfullmäktig? örvissad som det synes af hans artikel, och insändaren tror till och med att han i den delen. nar rätt, men man kan väl ej tänka sig att en komunalstyrelse-afdelning, blott af trots eller bevär att visa det den ej kan kommenderas, inte kulle låta fakta öfvertyga sig, utan fortgå på n af den börjad bana, ehuru den bevisligen är riktig. Ej stadsfullmäktia och ej bland de 59.