flera principaler i åtskilliga delar af lande tillgodogöra sig den. Tal. förklarade, att han hade det nöje att för en ringa summa vara medintressen i ett sådant industriellt partnersbip i norrs England. Man inbillade sig stundom, at folket i London hörde till civilisationens förtrupp, men folket i Larcashire och Yorkshire hade dock försteget, För omkring 2 månader sedan hade tal. rest norrut för att vara närvarande vid två dylika förenin: gars möten. Den ena af dem var för tillverkning af jernstaket och metalltråd. Innan detta partnerskap upprättades leddes affären af Greening et komp. De uppmuntrade sina arbetare att taga aktier genori att göra små penninginsatser. De gingo vidare och sade, att de ej blott ville dela vinsten med dem, son verkligen hade aktier i kapitalet; men då deras vinst till stor del måste bero af alla deras arbetare, om desse än icke såge sig i stånd till att taga ektier, så tillade de hvarje man en viss andel i vinsten. Och hvad var följden? I denna lilla förening uppstod vid första halfårets slut en vinst af icke mindre än 15 procent af det i affären använda kapitalet. De utbetalade till arbetare, som insatt aktiebelopp, omkring 5 proc. och förhöjde den för halfåret intjenade arbetslören med 7 å 712 proc. Det var, menade talaren, ett märkligt resultar af det första försöket i den ifrägavarande riktningen. Hr Hughes var också närvarande vid det första årsmöte, som hölls af ett industriellt kolgrufve-etablissement i Yorkshire. Det leddes förut af hr Briggs. För 4 år sedan var vinsten af denna grufva 4 proc. och vanligen steg den icke öfver 6 å 8 proc. Men hurudant var resultatet vid slutet af partnerskapets första år? Jo, 90 arbetare hade aktier och dessa gåfvo 10 proc. Stadgarne för detta partnerskap föreskrifva, att hela vinsten skulle delas i två hälfter. Eaa hälften skulle användas till ökandet af utdelningen på aktierna, den andra att pro rata parte delas bland arbetarne. På detta sätt fördelades 1800 . Den nu ifrågavarande Partner-föreningen vore icke den första af detta slag som för sökts i London. Tal. hade deltagit i icke mindre än tre försök att i London upprätta en skräddare-förening. Alla tre gångerna gick planen öfver ända. Men detta oaktadt hade tal. ej ett ögonblick tviflat på principens riktighet. Han vore fullkomligt öfvertygad om, att det sku!le komma derhän, att Pineipen blir allmänt tillämpad i England. ess industriidkare och handlande måste införa rätt och billighet i deras; affär, om den ej skall ramla omkull och dförlora sin öfvervigt bland jordens handlande pationer.? Detta tal helsades med upprepade cheers och efter det ännu en af företagets gynnare yttrat sig, uppträdde en af bolagets direktörer, en prest, rev. J. Burns, och utvecklade de principer, som lagts till grund för företaget: t Afsigten var att upprätta ett stort centraletablissement och efterhand filialafdelningar deraf på flera fördelaktigt liggande ställen i och utanför London, för fabrikation och försäljning af alla slags klädespersedlar, färdigsydda och efter mått, samt att leda affären efter ett system, till hvilket utvecklingen af industriell samverkan och partnerskapets principer erbjuda ett tillfälle, som hittills icke förefunnits. Enligt styrelsens åsigter borde ett verkligt industriellt partnerskap gå ut på att dela vinsten af företaget mellan alla dem som bidraga till dess framgång, antingen han är kapitalisten, som anskaffar de nödiga fonderna, handtverkaren, som nedlägger det arbete och den skicklighet som fordras, eller konsumenten, genom hvars tillfredsställande den förstnämnde erhåller fördel af sina penningar, den andre af sitt arbete. Det här ifrågavarande partnerskapet är derför grundadt på gemensamt intresse af kapital, arbete och konsumtion, på det sätt att all vinst efter afdrag af ränta utgår med 7 procent pr aktie bland aktieegarne i en viss bestämd proportion, nemligen hälften till kapital egarne, en fjerdedel till arbetarne och en fjerdedel till kunderna. Militäryrket representerådes vid mötet af. en kapten Grosvenor, medlem af parlamentet. Han betonade det otillfredsställande : förhållande, som eger rum mellan kapitelet och arbetet, så att de ofta stå i öppen kamp mot hvarandra, ruinerande principalerna och bringande elände öfver arbetarne. Saken vore icke blott af social, utan äfven af politisk betydelse. Kärleken till nästan vore en dygd, som ingenstädes i verlden utöfvades i högre grad än i England. Så länge den menskliga naturen blir hvad den är, kunde man icke hafva någon bättre garanti för utöfvandet af kristliga pligter, och denna kärlek till nästan kunde de facto b!ott hvila på en fast och orubblig grund: ömsesidig tillit och ömsesidigt intresse. Rev. mr Doxey föreslog och sällskapets ordförande understö.:de derpå följande resolution, som enhälligt antogs: Att detta möte, efter att ha afhört en fullständig utveckling af grunderna för industriellt partoerskap och i den öfvertygelsen att deras allmänna antagande skulle i hög grad bidraga till att förbättra de industriella klassernas ställning och bli till gagn för hela samhället, härigenom förplig tar sig att efter bästa förmåga arbeta för att befrämja the Ciothiers industriella partnerskap. -—ea HmRÄa I aAa OA AH