Aftonbladet – 29 november 1866, sida 3

officerarnes blifvande ställning. Genom e I kabinettsorder ha alla officerare, som stått konungens af Hannover aktiva tjenst, blif I vit uppfordrade att före Januari månad in lemna sina ansökningar om anställning elle pensionering. Huruvida pension kan bevil jas dem som icke vilja gå in på någotdera kommer att bero på preussiska konungen godtfinnande; utbetalningen af den full: aflöning, som stipulerades genom freden Langensalza, kommer i alla händelser at inställas den 1 Januari. Från Koburg skrifves att prins Fredrik a Augustenburg nyligen upphållit sig de några dagar för att besöka sin gamle vän hertig Ernst af Koburg-Gotha. Hans sin nesstämning var tryckt och nedslagen, och han klagade bittert att han varit så dår aktig att lyssna till de falska rådgifyare som under hans vistelse i Kiel förmådd honom att på allt sätt motarbeta Preussen i stället för att söka komma på vänskaplig fot med denna mäktiga stat, i hvars hände Slesvig-Holsteins öde nu en gång blifvi lagdt. Då numera prins Fredrik kommi till insigt om att han måste uppgifva all hopp att någonsin bli sjelfständig hertig aj Slesvig-Holstein, har han vändt sig till her tigen af Koburg, för att genom dennes be medling åter kunna nårma sig konungen a! Preussen och inleda underhandlingar om erhållande af ett bestämdt apanage mot eti fullständigt och rättsgiltigt afstående af alla sina förmenta anspråk på hertigdömet till preussiska kronan. Kronprinsen af Preussen skall vara mycket böjd för detta arrangement och säges tillstyrka ett årligt underhåll af 100,000 thaler. RYSSLAND. Journal de S:t Petersbourg bekräftar, att Ryssland erkänt prinsen af Hohenzollern; men förklarar skälet härtill vara personliga sympatier för fursten och för de MoldauWallachiska befolkningarne, såsom Rysslands trosförvandter. Ryska regeringen har icke förändrat åsigter om de förpligtelser, fördragen ålägga; men då sultanen och de garanterande makterna fråvgått dem, hade Ryssland endast att taga sin värdighet och sina intressen till råds. I Central-Asien tillkämpa sig ryssarne den ena segern efter den andra, och hvad mera är, de framtränga oupphörligt lingre österoch söderut. BSedan ryska trupperna för kort tid sedan med storm intagit fästningen Urtjube, skall nu äfven Kokhand ha nödgats gifva sig på nåd och onåd till general Romanowski. Ryssarne ha således fått säkert fotfäste i mellersta Asien och skola säkerligen snart frångå tanken på halft oberoende khanater och i stället rentaf införlifva de eröfrade områdena. Den hittills varande ryska tullgränsen kommer till följd häraf att flyttas ett toppfjät om 300 geografiska mil längre fram i Asien. Vidare heter det att generalguvernören Krisjanowski begifvit sig till Bochariet. Af allt detta kan slutas, att Ryssland skall anse sitt välde tryggadt i Central-Asien först då det fått Amu-Darjadalen helt och hållet i sin makt. Det är redan fråga om att insätta en särskildfgeneralguvernör i Taschkend, emedan denna stad ligger 2000 werst från Orenburg. Afven emirens af Bokhara sista stödjepunkt, fästningen Djasak i Sir-Darjadalen, har den 18 Okt. blifvit tagen med storm efter 8 dagars belägring. Besättningen blef till största delen dödad och resten tillfångatagen; krigsbytet utgjordes af 20 fanor och 53 kanoner. — Times har på sednare tiden yttrat mycket missnöje i anledning af ryssarnes framsteg i Asien, icke derför att bladet fruktar en sammanstötning mellan England och Ryssland, utan derföre attengelska regeringen i Ostindien visar lika stor långsamhet och slöhet som den ryska styrelsen i Central-Asien visar energi och outtröttlig verksamhet. Times fordrar framför allt att det ostindiska jernvägsnätet skall utvidgas och kompletteras i de norra provinserna samt att ostindiska armen måste omorganiseras innan det-blir för sent. NORD-AMERIKA. Resultatet af valen låter förutse, att den blifvande fyrtionde kongressen, hvad partiställniogen angår, tommer att bli en trogen afbild af den trettionde. Utgången af de hittills företagna valen är följande: De sju valn i Sept. och Okt. gåfvo 60 republikaner och 12 demokrater, och de tolt valen af den 6 Nov. 66 republikaner och 25 demokrater, tillsammans 126 republikaner och 37 demokrater. 1 förra kongressen representerades samma stater af 127 republikaner och 36 demokrater. Sex stater skola ytterligare välja, nemligen Kalifonien, Connecticut, Kentucky, New-Hampshire, Rhode-Island och Tennessee. Välja dessa likasom till förra kongressen 21 republikaner och 8 demokrater, ha demokraterna i det hela endast vunnit en enda röst. Skulle ytterligare de tio sydstaterna gå in på en öfverenskommelse med norden och utöfva valrätten, Fopresapteta de 50 röster, hvilka, om de än alla tillhöra demokratiska sidan, likväl långtifrån bringa majoriteten öfver på denna sida. Presidenten skall sålunda komma att stå temligen maktlös gentemot den blifvande kongressen. MEXIKO. Hvad mexikanska frågan angår, försäkras fråa officiös källa att man förbereder sig på att bringa i ordning den oreda, som ofelbart måste inträffa vid kejserliga regeringens upphörande. Marskalk Bazaine skall till och med ha fått fullmakt att förbereda konstituerandet af en mnationel regeringsmakt, hvilken s.som provisorisk regering väl skulle påtvingas mexikanarne, men likväl gifva dem frihet att sjelfva bestämma sin politiska framtid, allt under den förutsättning, att de icke företaga demonstrationer mot de franska trupper, hvilkas vistelse i landet måste förlängas några månader utöfver den bestämda tiden. I motsatt fall tillägger man hotande, att man ej skall försumma något som kunde bevara den franska fanans värdishet till. sista dagen. vå