Aftonbladet – 28 november 1866, sida 2

samhet å ämnet, och denna önskan blef äfven uppfylld, i det att samfundets stora sal hvarje afton varit nästan öfverfylld samt många åidre, såväl vänner som motståndare till denna sak, infunno sig och lifligt deltogo i diskussionen. Två längre föredrag till försvar för folkspråkets upphöjelse till litteraturspråk af juris kand. Berner och teol. kand. Brun ha på samfundets förlag befordrats till trycket; på 8 da ar utsåldes 1000 exemplar. Mål-männens? slutliga påståenden voro föliande: Den klyfta, som här i landet skiljer allmogens språk och bokspråket är af den betydelse, att en förändring i de bestående förhållandena kräfves; De olägenheter, som denna språkskillnad medför, skulle väsentligen afhjelpas, om landsmålet eller ett passande bygdemål infördes vid folkundervisningen; En dylik skillnad, som den språkliga, herrskar också mellan allmogens och de bildades kultur; På grund af denna olikhet fordras, att de bland de bildade, som ha med allmogen att göra, sätta sig in i dess tänkesätt och andliga lif. Under diskussionen häntydde man på bildandet af en särskild förening af personer, som hylla dylika åsigter ispråkfrågan, samt inrättande af en folkhögskola, der undervisningen skulle meddelas på landsmålet. Hr Brun hade ett särdeles intressant yttrande om sakens ställning till skandinavismen, samt upplyste att den räknar många vänner i Danmark, särskildt det af ?Nordisk Samfund? representerade nationella parti.