Aftonbladet – 26 november 1866, sida 3

vid Yale ar OPpestridligt, INCH VTLaD SVASEND är ej på långt när så betydlig, som man af turkiska uppgifter skulle kunna tro; tvärtom måste träffningen snarare anses som en förpostfäktning, i detinsurgenternas hufstyrka förskansat sig i Askifon påjvägen till Sphakia, och mot denna position ha turkarne ännu icke vågat något angrepp. Emellertid ha i provinsen Kissamo levererats flera småträffningar, der kandioterna haft öfverhanden. I provinsen Rethymno blefvo insurgenterna, som anfördes af förre grekiske öfversten Koronzeos, anfallne af 4000 turkar. Första dagen måste de draga sig tillbaka, men dagen derefter fortsatte de striden och segrade. Distrikterna vid hafskusten äro deremot fullkomligt underkufvade. Nederlaget vid Vafe måste tillskrifvas flera samverkande omständigheter. Någon riktig enighet synes icke längre råda mellan anförarne. En del af dessa vilja underkasta sig och hade återvändt till sina hem. Dertill kom turkarnes öfverlägsna antal; dessutom synes Mustafa pascha vara förträffligt betjenad af spioner, ty han anfaller endast då kandioterna äro underlägsna, och slutligen lida insurgenterna mycket af bristande Pi tering. Hvarje man går hvar tredje eller fjerde dag hem för att hemta proviant och återyänder derpå till högqvarteret. Kandioterna synas ännu hoppas på utländsk hjelp och räkna isynnerhet på Nordamerika, och denna förhoppning har bland annat yttrat sig genom en adress från de anseddaste fruntimmerna på Syra till Förenta Staternas qvinnor, med begäran om understöd åt de kämpande kandioterna och deras familjer. Uti en depesch från Athen af ofvannämnde dato heter det vidare: I distriktet Askiphon förestör ett slag. Sphakioterna ha tillbakavisat de turkiska förslagen, och striden fortsättes med förbittring i provinserna Rethymno och Hersklion. I den förra har general Koronzeos vunnit en seger och i den sednare blefvo turkarne totalt slagne; deras anförare Jachia pascha, Montenegros firade besegrar:, stupade och Ismail pascha blef svårt sårad. Kiritli Mustafa pascha fortfar att bränna upp byarne på landet. Insurgenterna lida stor brist-på proviant. Officerarne å de vid Kanea liggande franska skeppen äro fortfarande ovänligt stämda mot insurrektionen, och kandioternas begäran att deras qvinnor och barn måtte bli öfverförda till Grekland på franska fartyg har blifvit afslagen. Deremot skall ryska regeringen afsändt fartyg med order att efterkomma kandioternas önskan och amerikanske gesandten i Konstantinopel säges ha gifvit den vid baleariska öarre liggande amerikanska eskadern befallning att begifva sig till Kandia och draga omsorg för att de kandiotiska familjerna kunna utvandra. N MEXIKO. Den mexikanska frågan skall evligt en korrespondens till Köln. Zeit. ännu gifva anledning till ganska allvarliga förvecklin: gar. Enligt den första öfverenskommelsen mellan kabinetterna i Paris och Washington hade Nordamerika förbundit sig att hålla sig neutralt på det vilkor, att Frankrike i December hemkallar en tredjedel af sina trupper. Kejsaren skall emellertid nu ha beslutit, att låta trupperna stanna i Mexiko intill Mars eller April och att då hemkalla dem alla på-en gång. Denna afvikelse från det ursprungliga aftalet skall ha väckt stor indigation i Washington, så att nordemerikanska regeringen nu tror sig vara fritagen från hvarje förpligtelse mot Frankrike. Häraf förklarar man den omständighet; att general Sherman och det nya sändebudet hos Juarez, Campbell, ha rest till Mexiko. Desse skola ha fett i uppdrag att på alla sätt u.ssorstödja Juarez och hans anhänare, så framt icke en tredjedel af den franska styrkan lemnat landet inom den 15 December: — Underrättelserna från sjelfva Mexiko om kejsar Maximilian äro i högsta grad osäkra och förvirrade. SYD-AMERIKA. Striden vid Curupeiti, som betecknar en vändpunkt i kriget vid La Plata, i det att strax efterj det misslyckade anfallet uppstått en brytning mellan den allierade armåns fältherrar, synes ha varit föga ärofull för de brasilianska och ännu mindre ärofull för de argentinska vapnen. Ett engelskt ögonvittne, som under striden var närvarande på sjelfva slagfältet, berömmer väl den brasilianska flottans verksamhet, men har ej mycket godt att säga om landthärarnes operitioner. Enligt strids: lanen skulle eskadern fortsätta bombardementet mot den fiendtliga ställningen till kl. 12 och efter aftalad signal gifva elden en annan riktning, så att armen skulle kunna rycka fram och general Mitre angripa fienden på venstra, general Porto Alegre på högra flygeln. Kl. 12 gafs signalen; men ännu kl. Yo 1 hade Mitre ej gjort den ringaste rörelse, medan den brasilianska divisionen led stor förlust under det fiendfliga granatregnet. Den brasilianske härföraren gaf derför sitt folk befallning att hastigt rycka fram; men nu uppstod förvirring, och ehuru trupperna marscherade hastigt framåt, skedde detta icke i den föreskrifoa riktningen. Härvid kom det rykte i omlopp, att argentinska generalen hade förrådt sina allierade och vägrade att låta de argentinska trupperna rycka fram. , Detta förorsakade en panisk skräck bland brasilianerna; de började vackla, och snart vände de fienden ryggen i full flykt. Porto Alegre ansträngde sig för att hålla dem tillbaka men förgäfvesy kåren var demoraliserad, och ingenting kunde förmå den att vända om. Om den hade hållit stånd ännu en timme, skulle fästningen sannolikt ha fallit. — Denna skildring är offentliggjord uti en uti Rio Janeiro utkommande engelsk tidning, och l: I redaktionen har endast tillagt den anmärkning, att argentinarne likväl måtte ha stridt tappert, efter som de förlorade öfver 2000 man. Sedan den första förtrytelsen mot Mitre lagt sig, skall man emellertid inom l: den argentioska republiken åter företagit rekryteringar med stor ifver; från Patago nien räknar man på en främlingslegion?, och det heter, att man erhållit ett anbud från 1000 tyskar om inträde i armön. elem SEO FR RP NL MOR kh ss Ph Net pe tet st mo mrs Hör org fi O HQ — Vw hm Or OALA OPP E et MÖR ret FUM HÅ HA NM ABVO MH sd d ke OLM vv RÖ MM AA FOJO OO FR Nn