oo oo ÖR I TT NS OD TE ER Ön kommandots ordres lydnad, tilldess att högsla domstolen yttrat sig, om det går an att på detta ött fräntaga en del af embetsmän den åt dem genom lag en gång gifna myndighet och i stället ålägga demen hel ny gren at förrättningar.? — Ett jernvägsmissöde af hittills obekant slag, skrifves från Magdeburg, inträffade natten mellan den 16 och 17 dennes på sträckan Wegersleben-—Jerxheim på Braunschweiger-banan. Det kl. halr 10 på aftonen från Berlin afgångna, Magdeburg kl. tre qvart till 3 passerande snabbtåget hade farit förbi stationen Wegersleben, då den hittills starka blåsten växte till orkan. Ett doft brakande, en blixtsnabb skakning, en häftig knyck — och tåget stod stilla. Det främsta lokomotivet, ty två voro förspända, befann sig alldeles insnärjdt i telegraftrådar och hade så innästlat sig i sådana,att det först efter någon tids förlopp kunde komma löst. Tack vare lokomotivföraren, som kört med största försigtighet, var någon synnerlig fara ej att frukta. Det visade sig snart, ait stormen både framför och bakefter tåget kullvräkt telegrafstolpar med femton, ja ända till aderton ledningstrådar, så att tåget hvarken kunde -komma fram eller tillbaka. I tre långa timmar, under hvilka tåget stod på öppna slätten, långt afläcse från någon station och utan att kunna erhålla någon hjelp, väntade de ängsliga passagerarne på sin befrielse. Slutligen kunde tåget sätta sig i gång baklänges, dock blott steg för steg och stannande hvarje minut, emedan oupphörligt nya hinder måste aflägsnas. Efter 12 timmes färd kommo vi åter tillbaka till Wegersleben, för att omkring kl. 11 f.m. fortsätta vår resa. Ungefär 400 telegrafstolpar lära blifvit vräkta på bansträckan. Vid föregående tillfällen, då det blåst starkt, ha här och der telegrafstolpar kullkastats, men hittills har man ej hört talas om att en hel linie af stolpar blifvit på detta sätt förstörd. Telegrafdirektionen torde häraf finna sig föranledd ätt taga bort de i jorden lätt ruttnande stängerna och i stället låta uppsätta, såsom man efter hand gjort mellan Berlin och Postdam, sienpostamenter till stöd för stolparne. Stormen tyckes blott ha rasat på denna sträcka, ty bortom Jerxheim voro telegrafledningarne oskadade. De länge hotande ryktena om en före stående finansiel katastrof på franska bör? sen vinna mer och mer stadga. Detärde allmänt bekanta Credit mobilier, som hotar att ramla och i sitt fall begrafva många finansiella företag inom och utom Frankrike. Det är kändt, bvilken makt bröderna Pereire grundade i den europeiska handelsverlden genom upprättandet af Credit mobilier, och huru det till och med fanns en period, då Rotschilds firma fördunklades af dessa två parvenyer ifinansfurstarnes verld. Med sneda blickar betraktade de gamle finansherrarne Pereires oförvägna operationer, och det berättas att Rotschild i Parisiflere år lät den at Emil Pereire begagnade pulpeten stå obegagnad. Ce petit Pereire, skall Rothschild en gång ba sagt, kommer nog en gång tillbaka till sin pulpet och jag håller platsen öppen för honom.? -Skulle så ske, att Pereire får återvända till denna plats, såsom det nu verkligen ser ut, så efterlemnar dock Credit mobilier flere goda verk. Sällskapets program, att genom kreditens hjelp bringa åtskilliga företag till stånd och sedan med vinst realisera dem, har i flere hänseenden efterföljts, och många gagneliga företag ha på detta sätt åvägabragts. Hvad mest kan läggas sällskapets styrelse till last, är den hänsynslöshet, hvarmed den begagnat alla möjliga sätt att väcka den stora allmänhetens spekulationslust och vinstbegär. Häri ha de varit understödda af tidsandan, i det att efter Napoleons statskupp de andliga och politiska intressena legat i dvala i Frankrike, hvadan verksamhetsbegäret med så mycket större ifver kastade sig öfver finansiella företag. Spekulationslusten grep alla klasser och spridde sig snart utom landet. I Tyskland uppstod det ena Credit mobilier efter det andra, men estörtades mestadels under 1857 års krigs; till och med i Köpenhamn framkom plan till ett dylikt. Först sedan inbördeskriget i Amerika hämmat många engelska kapitalisters affärer, började man i London upprätta dylika finansiella sällskaper, och det var deras dåliga ledning som förde till sista engelska krisen, då Overend ete. störtades och Peto hotades. Nu hotas modersällskapet i Paris af en dylik olycka. Enligt en brefskrifvare från Paris till Kölnische Zeitunvg var deficit redan i Jaouari månad omkring 50 millioner francs, till hvars betäckande fanns blott 4 millioner i kassan; man kunde då ej utbetala någon dividend, och nu kan ej längre döljas att bolaget gjort stora förluster dels å dess företag i Spanien, dels å ett af bolaget framkalladt Societe immobiliere, som åtagit sig ombyggandet af en stor del af Paris, men hvars tillgångar togo slut, så att byggnadsarbetena afbrötos, hvilka återverkade å Credit mobiliers aktier, som endast kunde