Aftonbladet – 24 november 1866, sida 3

i komligt motsvarande skeppsfartens behof. tl! Kultusministern har framlagt förslag om j anställning af qvinliga lärare vid de offentliga skolorna. UTRIKES. f TYSKLAND. Rörande den i preussiska representantkammaren framlagda dotationslagen hatvenne olika åsigter gjort sig gällande. Det ena partiet föreslår att använda de begärda -11,500,000 Thalerna sålunda: 1) De tre män, 1 jeom gjort sig mest förtjenta afstaten, nem.Iligen grefve Bismarck, krigsministern von -IRoon och generalstabschefen Moltke belö-Inag hvardera med 250.000 th; 2) Generai llerna Vogel v. Falckenstein, Herwarth v. t ) Bittenfeldt, Steinmetz, Voigt-Reetz och Blut)menthal hvardera med 150,000 th: För s ) detta förslag tror man sig kunna samla de , flesta liberale med undantag af den yttersta -I venstern. Endast få äro belt och hållt emot all pekuniär belöning) emedan de tro, tlatt de ifrågavarande personernas förljenst förlorar i värde genom att uppskattas i penniögar. Det andra partiet inskränker sig till att nämna de män, som enligt folkets mening in:agtMörsta förtjensterna, men öf; verlemnår åt konangen att bestämma sum j man. Föröfrigt vill man veta, att regeringen närmast tänkt på hrr Roon, Moltke, Steinmetz, Falckenstein och Herwarth von , Bittenfeldt. — Enligt en sednare underrät; Itelse skall det vara regeringens mening att Igifva prins Fredrik Carl 500,000 th. eller I tredjedelen af hela summan. Af preussiska finanslagen för 1867 synes -Jatt regeringen tillämnar en betydlig tills ,Jökning af kavalleriet, utom den tillvext Jaf ryttare, som srmån får genom upprättandet af tre nya armekårer. De fordna 200 sqvadronerna skola förökas Imed 40 nya, elller inalles 4500 man. Hela preussiska kavalleriet skall då upppå till 34,200 man i stället för dess nuvarande styrka 29,700 man. Inom landtdigen lära olika meningar råda om: denna sak, emedan de flesta antaga utt kavalle. Ariel under sednaste kriget stått zt efter ipfanteriet i betydelse. Trots den alsedde tillökningenaf ett kostsamt vapen och ehuru en förhöjd aflöning föreslagits för menige man, är krigsbudgeten jendast ökad med 1,200,000 thaler. DettWproportionsvis gynsarbma resultat bar vunnits genom omfattande hemförlofoing, som användes i så stor skala, att tjenstetiden faktiskt nedsättes till 2!fe år. fir För Preussens representanter i utlandet fordras. en tillökniug af: 40,650. thaler. Sändebudsposterna i Kassel, Hannover och förbundsd räroindragna. De vigtigaste posterna äro väl aflönade: i Petersborg med 57,000 tk., i London med 51;800 th. 0.8. v. Vid hofven af endre och tredje rången varierar gesandternas aflöning mellan 10 och 20,000 th. (t.ex. i Köpenhamn, Stockholm etc.) ÖSTERRIKE: Samtidigt med landtdagen i Pesth ha de 17:landtdägarne i kromlönderna på denna sidan Leithfloden blitvit öppnade. Vid land:dagens i Nedra Österrike första möte inlemnade förre ministern Protobevera ett förslag om nedsättande af ett utskott för att besluta en tecksägelseadress till kejsaren, men derjemte oförbehål!lsamt yttra sig om londets politiska ställning och den 8. k. sisteringspolitikens sorgliga följder. Förslaget, som går ut på att förmå kejsaren åter inkalla det trängre riksrådet, fann lifligt understöd och antogs med stor majoritet. Från Pesth. telegraferas att det kongl. budskap, hyarmed Jlandtdsgen öppnades, betecknar ord:sdet afimonarkiens -gemensämnma angeliger ister och återupprättandet ef Ungerns statsrättsliga sjelfständighet såsom regeringens syftemål. Kejssren beklaBU, att landtdagens möten måste uppskjutas, så mycket imer Bom represen!antkammarens utskottför de gemensamma angelägenheterna framlägt ett försia?, rom innehöll vilkoren för en öfverenskommeise, i det nödvändigheten af monarkiens helhet och odelbarhet deri erkändes. Säsom gemensamma ärenden framhöll: budskapet : : Enbet i allt hvad armån angår (befäl, organisation, tjenstefid 0. 8. v.); tull beskattnings--och kreditvåsendet samt statsskulden. Så svart enhet vunnits i dessa ämnen, skall ej blott Ungern få en ansvarig ministår, utan s:-mma principer skola äfven genomföras i monarkiens öfriga länder. ITALIEN. I tidningen LIndpendance förklara ett per korrespondenter från Italien, ett man i Florens, väntade en ministörförändring, hvarvil Ricasoli skulle aflösas af Ratazzi. Det sanna häruti är, atten parlåmentarisk grupp bildat se förnämligast bestående af Piemon tesiska elementer, och som genom Opinione söker bekämpa Ricasoli. Denna grupp förebrår ministören att den integer en alltför fränstötende bållning gent emot Frankrike. Nazione tillbskavisar denna beskyllningsoch lager ministerpresidenten varmt i försvars men då båda dessa tidningar önses vara inspirerade af. regeringskretsarne, eluter man af denna polemik, att.en schism eger tum i kabinettet, och att-en ministerförändring förestår. Dylika förhållanden äro högst beklagliga, enär de förhala landets reorganisation,. som blir allt mera nödvändig. Det är helt neturligt att italienarne samla sig i önskan att:striden måtte få ett slut och gifva plats för bildandet af-en:enig och definitiv minister. — För öfrigt har Ricasoli; visat sitt försonliga sinnelsg mot påfven genom att utfärda ett cirkulär till prefekterna, hvari alla biskopar utan undantag, som lemnat sina församlingar — således äfven de som trädt i rak op.osition mot regeringen — lemnas tillåtelse att återvända. Visconti Venosta har utfärdat en not, som i de mest otvetydiga ordaleg försäkrar franska kavinettet, att italienska regeringen efter frånsmönnens afmarick från Rom skall söka hindra allt som på något sätt skulle kunna hota påfvens veridsliga makt. Endestihändelse stt den helioa fadron sjalf olkkulla fen en Cm Å