FAMILJEN CRO:X-DE-VIE;) PAUL PERRET. Öfversättning från franskan. Markisen tog ännu ett steg tillbaka; han ville rycka sig ifrån denna farliga plats, han ville det af alla sina krafter, men han kunde ej göra. det så snart. Violante sof; sömnen ingöt hos benne glömskan af den stolthet man måste iakttaga, den öfverdrifoa blyghet, som man måste värna. Hennes själ, återvinnande sin frihet, teoknedes uton fruktan och utan förställning på hennes ansigte. Hon hvilade med ett barns hela enfald. Han såg honne, hvitare: än i det vakande tillståndet, krönt af blonda flätor. -Jemna flägtar gingo öfver hennes läppar. Plötsligt mumladedenna vackra mun ord, som tycktes vara utän sammanhang; det hade varit så ljuft att få uppfatta dem... Men Violante-sofutan: vittnen. och skulle eå alltid få sofva. Martel höll händerna för ansigtet; han återvände med stora steg samma väg han kommit. Morgonen var framskriden då han återtom till slottet. Det var mycket. folk: vid uthusen och på gården, ty denna dag, som var den 15 Juni, hade blifvit bestämd för höbergningen och Croix-de-Vie-ängarnes gula gräs, som mognade utan att blomma, skulle nu falla under lian. Byfolket sågs der, uppr stäldt i tvenne rader, afvaktande Chesnels order, som gällde för alla på godset. De omfattade: med glädje i sina stora :händedet froktansvärda vapnet; ty äfven lan är 4) STA. B. ner 251—258, 260, 201, 283, 265—269, 271-274.