Aftonbladet – 24 november 1866, sida 2

vig utan ock på Holstein ogiltiga, och olägenheterna af en ny småstats bildande just på en af Tysklande vigtigaste punkter, har visat sig på det tydligaste sätt. Nu är det deremot verkligen svårt att förklara, att änpu många, till och med preussiska representanter, tro på dessa augustenburgska anspråk. Detta utgör ett bevis på den seghet, hvarmed det tyska partiet i hertigdömena lyckats att genom en med alla möjliga medel bedrifven agitation göra sina egna allt mer och mer subjektiva och passionerade partiåsigter gällande i Tyskland. Detta är blott ett exempel, och ändock ingalunda bland de värsta. Ty det är åt minstone möjligt att man i dylika mörka och invecklade rättsfrågor kan uppriktigt hysa sådana åsigter. Långt värre: äro de oriktiga meningar, som: det lyckats den slesvig-holsteinska sgitationen att sprida inom Tyskland rörande förhållandena inom Blesvig — ty endast detta land gäller -frågan; Holstein voro danskarne låvgt förut redobogne att afstå. En blick på vår tyske landsman, den förträfflige Petermanns språkkarta, är tillräcklig för att få reda på rätta förhållandet med nationaliteterna. Man ser genast, att blott ungefär en fjerdedel af Slesvig kan kallas tysk, nära hälften dansk, återstoden :blandad eller frisisk: Denna enkla sanning har sedan årtionden ända till den dag i dagär, och nu med fördubblad ifver, det tyska partiet i Slesvig-Holstein sökt genom sina agitationer tillintetgöra, och det har fritt spelrum. : Alla tyska tidningar upptaga de i samma färgton bållna korrespondenserna från hertigdömena, enligt hvilka man kunde tro, att-en betydande, ja öfvervägande del af Nord-Slesvig vore tysk eller åtminstone tyskt sinnad. De alldeles motsägande danska berättelserna känner man ej till hos oss, och om man kände dem, så måste man, i händelse man upptoge dem, frukta för att bli beskylld för förräderi mot fosterlandet. Och dock gäller det här en rent faktisk fråga, i hvilken specielt ett folk, hvilket, såsom det tyska, med full rätt berömmer sig af sin redlighet och sanningskärlek, helt enkelt skulle gifva sanningen äran. Hvad oss beträffar ha vi sedan flere år tillbaka haft all möda ospard för att gifva en fördomsfri bild af nationalitetsförhållandena i Slesvig. Vi ha ej nöjt oss med studiet af böcker och kartor, utan våra utskickade ha flere gånger varit i Slesvig och berest det lilla landet i alla riktningar, med det speciella uppdrag att taga reda på dessa förhållanden. Öfver dessas verkliga tillstånd kan ej något tvifvel råda. Slesvig var i förra tider, såsom ortsnamnen bevisa, söder ut ända till. Schley, ja något der nedom, ett rent danskt land. Ännu i en historisk tid har i sjelfva staden Slesvig talats danska. Under århundradenss gång har småningom den tyska språkgränsen utsträckt eig, men blott få-milpå norra sidan Sehley. Anda upp till Flensborg sträcker sig en biandad del; på andra sidan om-Flensborg följer åter, såsom alla tyska soldater under 1864 års fälttåg ånyo erforo, den rent danska delen. Tyskar fioner man der endast i-de få mindre städerna såsom kolonister i sförre autel, men likväl i minoritet, eljest enstaka såsom godsegare, arrendatorer 0. 8. V. på landet, Danskarnes förhållande till tykarne i denna danska del af Slesvig an: vifves stundom af danskarne såsom 20 till 1, medan tyskarne på sin höjd, och det blott i ögonblick af uppriktighet, medgifva att förhållandet är såsom 10 till 1. Vitro, att detta kommer sanningen temligen nära, åtminstone vida närmare än den danska uppgiften. Danskarne räkna ju i Slesvig 300,000 danskar på en totalbefolkning af 409,907 år 1860, medan vi beräkna den danska befolkningen till mindre än 200,000.. Deremot har det visat sig våra en af de otaliga, outtröttligt uppdukade fablerna, att vid den deliing, hvarigenom en del af Slesvig fölle till Tyskland, äfven den danska befolkningen, för det gamla provinsiella sambandets skull, komme att föredraga att bli tysk. På hvarje möjligt sätt har den-danska befolkningen lagt i dagen sin önskan att bli förenad med sitt kära -moderländ, gåmla Danmark, och det gifves blott några enskilda, mestadels afsigkomna subjekter; som önska ett tyskt herradöme; såsom en viss person som till hertig Friedrich på danska yttrade: ?Jag talar. danskay men jag är tyskt sinnad.? Deremot fattas det ej i Nordslesvig bosatta tyskar, som hysa deu meningen, att onaturliga förhållanden skulle. uppstå, om landet såmmankopplas med en främmande nationalitet. Det är just det tyska partiets blad, som röja detta förhållande, när de emellanåt klaga öfver, att tyskarne i Nordslesvig, till en del äro ljumma eller rentaf danskt sinnade: Flertalet af den proportionsvis mycket Pode tyska befolkningen är dock visserligen ifrigt. antidanskt och försummar ej några bemödanden att; all sanning till trots, beteckna sin egen sinnesstämning såsom den herrskande. Westerås biskopsstift. K. M:t har i går utnämnt och förordnat domprosten i WeND, SÅ SA Sön ect FR