Aftonbladet – 22 november 1866, sida 1

STOCEHOLM den.22 Nov. Den utländska och isynnerhet den franska pressen sysselsätter sig i främsta rummet med de osäkra och förvirrade nyheterna från Mexiko. Underrättelser från: Newyork hade gifvit vid handen, att kejsar-Maximilian, utan att afvakta ankomsten af kejsar Napoleons sändebud, general Castelnau, den 21 Oktober hade anträdt sin resa till VeraCruz, sedan han förut muntligen uppdragit åt marskalk. Bazaine att förestå regeringen. Mexikanska legationen i Paris har emellertid gifvit dementi åt dessa underrättelser öch förklarat att, så vidt den vet, kejsar Maximilian allsieke ämnade lemna hufvudstaden. Vare sig härmed huru som helst, så 8ynes det vara temligen visst, att man nu kommit till ?början på slutet? af det mexikanska kejsardömet och den franska interventionen i detta land. Det är blott två och ett halft år sedan en .deputation från det klerikala partiet i Mexiko erbjöd erkehertig. Ferdinand Maximilian Mexikos kejsarkrona, Oaktadt sitt för en nutida Habsburgare ovanligt klara förstånd och temligen mängsidiga verldserfarenhet kunde denne prins icke motstå lockelsen, utan mottog denna vanskliga och bräckliga krona, som för, honom och hans gemål i flera hänseenden. blifvit en törnekrona. Han förklarade ått han skulle. följa det mexikanska folkets kallelse, men skulle detta en dag undandraga hooom sitt förtroende, så skulle Han, såsom Diocletianus, stiga ned från tronen och draga sig tillbaka. Skulle det bekräfta sig att kejsar Maximilian öfverlemnat regeringen åt marskalk Bazsine, tåhar han återlemnat sit; myndighet ät den makt, som satte -honom på tronen och äåterförsatt Mexiko i samma ställning, hvari det befann sig före hans ankomst. Fransmännen skulle då åter vara herrskare i Mexiko och kejsar Maximilian lemwnar åt dem att spisa den soppa de sjelfva kokt. På Sacrificios redd är för ögonblicket stationerad den österrikiska ångkorvetten Dandolo, på hvilken Maximilian inom få veckor skulle kunna anlända till Triest och sitt kära Miramar. I samma ögonblick som Maximilian dragit sig ur spelet, komma sakerna utan tvifvel att utveckla sig ganska hastigt. General Castelnaus första åtgärd blir utan tvifvelatt skicka en fullmäktig till Jusrer läger, för att underhåndla om Mexikos utrymmande. Det torde nu mindre bli fråga om att erhålla garantier för-de franska lånen, än att få göra återtåget under så gynnsamma vilkor som möjligt, och att om möjligt få nåFö trygghet till lif och egendom för de 000 önsmån, som äro bosatta i Mexiko. Det torde emellertid vara problematiskt, huruvida Juarez, efter alla de misshandlingar hans anhängare undergått och med det understöd han nu har från Förenta Staterna, vill inlåta sig på något slags underhandlingar. Franska armån skall troligen med knapp nöd lyckas inskeppa sig i Vera-Cruz och guerillakriget mot fransmännen i Mexiko skall utan tvifvel antaga samma karakter af vildhet, som det, för hvilket mer än femtio år sedan Napoleons arm6er dukade under på pyreneiska halfön. Så tager det då utan tvifvel en snöplig ända med den stora lögn, hvarmedelst mån velat försköna den våldsamma, orättvisa och godtyckliga invasionen i Mexiko. Denna expedition, som :ifrån början war ställd på rof, meii sedermera förvandlades till ett attentat mot nordamerikanska unionen, afslutas påretv i sanning föga ärofullt sätt. Detta experiment att i stort brandskatta och undertrycka ett främmande aflägset folk bar misslyckats, sedan det kostats Frankrike 50,000 menniskolif och en milliard Stanes. Kejsar Maximilian åter, som utan tyttel varit lifvad af de bästa föresatser och afeigter, har fått sin erfarenhet riktad med-en klar insigt derom, ätt det icke går an att i vissa iders namn underkufva ett oafhängigt folk, för att göra det delaktigt af en civilisation, som räckes detsamma på bajonettspetsen. Den amerikanska Monroe-doktrinen har yisat sig vara någonting mera än fras; dess konseqvenser skola såsom en grundligt arbetande plog gå fram öfver Mexiko och dess sammanstörtade kejsardöme.