) svenska, och man erhindre att bärigheten väx Isbm qvadraten af höjden; men likväl har, t Iföljd af otillräckligt antal lastvagnar Å Ynge Daglöse-vägen, i början af dess begagnande bli I vit, under en längre tid, forslade vagnslaster : I nära 100 centner, eller mycket mera än som p I lastats å den bättre skötta Gammelkroppa-banai IDerjemte förekom vid Yngs—Daglöse-banan, a den, i brist af godt grus, blifvit barlastad me otjenlig mosand. Följden häraf har blifvit, a jemvägssyllarne årligen upplyftas af vinterkyla Toch rälerna således förlora sitt rätta läge, Rvi ket vanligen ej kunnat återställas, innan trafike tidigt på våren lagt hinder i vägen eller försvi rat arbetet dermed. Rälernas ringa bärighet, förening med den ofvan angifna öfverdrifna bi lastningen, har ytterligare bidragit dertill, a skenorna å denna bana årligen befunnits var mer eller mindre nedböjda mellan de sylla hvarpå de hvila, och vid sådant förhållande m man ej förundras, om äfven räler af ordinär jern hade blifvit förstörda. Men, som jag sje ade bestyr med anskaffandet af dessa räler, ä jag också i tillfälle intyga, att de inskränkta till gängar, som stodo jernvägsbolaget till buds, tvin gade att, vid uppköpet af räler, uteslutande afs lägsta möjliga pris. Följden blef naturligtvis att man fick snart sagdt den sämsta vara, son kunde produceras, och detta desto hellre, son sjelfva formen å rälen icke hindrade användand af särdeles dåligt jern. Likaledes är jag i till fälle meddela, att den andra från Gammelkroppa vägen hemtade rälen har blifvit vid Finspon; tillverkad af goda materialier, och att mycker omsorg användes för att, såväl genom jernet: qvalitet, som genom lämplig form och efter la sten afpassad styrka, bereda dessa skenor lång varaktighet. . För min del anser jag derför, att af denna jem förelse icke framgår annan bevisning, än att va let af profverna blifvit utan urskilning gjordt oc att det således är omöjligt deraf hemta någor verklig upplysning om förhållandet, som i ställe blifvit intrassladt och bortvilladt, såsom ock a den i Aftönbladet förda skriftvexlingen framgår Då industriexpositionen var afsedd att innefatte endast skandinaviska och finska produkter. ock då någon engelsk tillverkning icke var väntad. så var det icke grannlaga handladt att, bredvid ett såsom fullgodt ansedt svenskt fabrikat, fram. lägga ett utvaldt dåligt prof af en från England inkommen jernqvantitet af mycken underhaltig beskaffenhet. Allt noga räknadt synas emellertid dessa usla räler hafva för det bolag, som begagnat dem, medfört större fördel än som skulle vunnits med andra, nära dubbelt så dyra, sådana som den svenska profrälen. Af profven hemtas derföre icke vidare bevisnings än att en dålig jernbit kommit från England. Många dåliga profver hade, tyvärr, kunnat samlas af svensk tillverkning, om afsigten med expositionen dertill föranledt. rotat Jaren af de båda rälerna har således elat: 1:0o deruti, att han, utan vidare upplysning åt åskådaren, jemfört träkolsjern med puddeljern, ty det är väl kändt, att puddlingsmetoden icke kan lemna ett så tätt och slaggfritt Jern, som härdfärskningen; 2:o deruti, att han ej aktat för rof att välja ett med stor omsorg tillverkadt träkolsjern för emförelse med det allrasämsta puddeljern ; 3:0 deruti, att han angripit den engelska jernlverkningen, då det var kändt att den icke: ulle kunna bli försvarad. På samma gång min känsla för redlighet uppmanat mig att yttra förestående, kan jag likväl ;j underlåta uttrycka min förhoppning och öfverjefen att svensk omtanka och förmåga snart kola lyckas åstadkomma räler, hvilka, oaktadt ögre tillverkningskostnad än å engelska puddeläler, likväl skola kunna täfla med utländska 3essemersstålsräler vid användande på sådana ernbandelar, hvarest ordinära skenor ega kort araktighet. Att svenska räler hittills icke blifit använda å svenska statsbanorna, är åtmintone icke jernvägsstyrelsens fel, eftersom den cke underlåtit att, ehuru förgäfves, erbjuda konrakt åt inhemska tillverkare; -men då nu flera ya större valsverk dels äro byggda, dels snart ära skola uppföras, och då man vet, att ännu ngen räl blifvit å våra banor kasserad såsom ör hård, så ligger det nära till hands den tanen, att en för såväl fäderneslandets som för utandets jernvägar användbar rälstillverkning skall ned fördel kunna grundas på våra billigare, nåot kallbräckta malmer, hvilka vänta på förättrade kommunikationer för att ledigare kunna llgodogöras. Det är mig obekant, hvilken som exponerat örutnämnda räler ; jag vet endast att Finspongs gare icke har del i åtgärden. Oktober 1866. G. Ekman. Ingen skall nu kunna bestrida riktigheten f mitt påstående, att den der ryktbar vordna kenutställningen är en humbug och att faieurerna af densamma oförsynt bedragit den tora allmänheten. Men ådagaläggandet äraf är dock en obetydlighet i jemförelse ermed att den frågan blifvit utredd, att igen nationalförlust, utan tvärtom en naonglvinst, uppstått derigenom att jernvägsyrelsen begagnat billigare, men härdare ch styfrare engelska skenor, framför dyre och mjukare svenska. Denna vinst — ppgående redan till 4 millioner riksler — kommer hela landet tillgodo. Om en försakats, om svenska skenor i stället r engelska begagnats, så hade vinsten eraf allenast kommit en eller, på sin höjd, igra få fabrikanter tillgodo, och det är! anska säkert, att i så fall skulle jernvägsyrelsen klandrats lika strängt, men fullt efogadt, derföre att styrelsen riktat några! . på det allmännas bekostnad, och styrein skulle derjemte, och på fullgiltiga skäl, landrats derföre att hon begagnat ett dyre material, som icke egde de egenskaper, rilket det bör ega. (Forts.) ovillniugstaxeringon I hufvndstaden. Stockholms Dagblad meddelar isiit gårdagsimmer två besvärsskrifter öfver för hög taxeog, som innehålla ganska märkliga uppfter. Den ena besvärsskriften är af Fr