ducerade. Gerna anteckna vi att uppoch afskrifningsräkningshafvarnes antal tillvuxit. Att hushålla med penningkapital är i allmänhet en vigtig fråga, som dessutom för dagen hos oss intager ett framstående rum. Bristen på penningkapitel är ganska kännbar, äfven då det gäller de mest sunda industriella företeg. Man ropar på staten, att den skall med sin kredit träda emellan, i ändamål att ordna enskildes affärer, och man framställer de mest vidunderliga förslag i denna riktning. Men de enskilde försumma alldeles de medel som stå dem tillbuds att sjelfve bidraga till hushållningen med penningkapital. Bland dessa medel finnes intet så effektivt, som om enhvar skulle, till sin egen fördel och fromma, verkställa sina liqvider genom bankräkning, d. v. 8. öppna upp: och afskrifningsräkning i någon bank, der insätta erhållna medel och verkställa sina utbetalningar medelst egna anvisningar å denna räkning. Man tycker och säger, att en eller annan räkning mer eller mindre icke kan bidraga särdeles väsentligt till hushållningen med penningkapital; men man kan ej förneka, att en stor tillökning i antalet räkningar skulle åstadkomma en märkbar förbättring i penningställningen. Hvarföre väntar man då på hvarandra? Tänk om en myra, i stället för att draga sitt strå till stacken, hoppades att den nog blefve bildad det förutan, och om denna tankegång spriddes till andra myror, hur skulle väl då stacken blifva bildad? Omtankan är lika oundgänglig som sparsamheten, och omtankan om eget väl fordrar, att ej missbushålla med penningkapital. Detta sker icke allenast då man förslösar detsamma, utan jemväl då man af likgiltighet låter penningar onödigtvis hvila i egna lådor och fickor. depositionsräkningen innestående totalsumma har minskats, hvilket torde skänka någon tröst åt dem, som uttalat den farhåga: att alla pengar strömma till bankerna?. Deponenternas antal har deremot tillvuxit med mer än sjuhundra stycken. Bankernas depositionsräkning bidrager ganska väsentligt till kapitalbildningen, och ju fler som begagna sig deraf, äfven om hvar och en insatt summa är mindre betydlig, desto säkrare uppnås det vigtiga ändamålet: att bilda kapital eller kapitalisera. En tillfällig minskning på denna räkning bevisar endast att fördelaktigare användande afkapital yppat sig för åtskilliga insättare. I afseende på inlåningsräntan förekommer ingenting anmärkningsvärdt. Den är i allmänhet jemn, och der någon orimlighet 5 bankerna ifrågasättes visar sig snart att all. mänhbeten ej begagnar sig utaf så beskaffade vilkor. Exempelvis må anföras att Hal lands enskilda bank endast gifver två procents uppoch afskrifningsränta, hvadan endast sju räkningshafvare begagna sig af dylik räkning. Smålands enskilda bank har utisin vidsträckta verkningskrets endast tillvunnit sig etthundraaderton räkningshafvare, men då den bankens styrelse numera gifver, under vissa vilkor, 3 procents ränta i uppoch afskrifningsräkning, så förmoda vi att någon tillväxt i räknivgarnes antal kommer att ega rum. Uti utlåningsräntan ha under qvartalet några nedsättningar blifvit vidtagna. Vi itergifva endast de räntesatser, som för mer in halfva qvartalet blifvit tillämpade. Den 30 sistlidne September hade i förhållande till de utelöpande banksedlarne ej mindre än fem af de enskilda bankerna nog svaga riksmyntskassor. Uti vår öfversigt i anledning af andra qvartalet, införd i A. B. för den 20 Avguwti, yttrade vi angående letta ämne: ?Det vill synas som en bank ultförmycket litat på sitt aflägsna läge från len större rörelsens . brännpunkter. Ökad erfarenhet måste bringa snar rättelse uti ett sådant missaförhållande.? Våra läsare insågo nog med ledning af tabellen, att detta värt grannlaga yttrande gällde Westerbottens nskilda bank, som den 30 sistlidne Juni enlast hade sex procents riksmyntskassa och öfrigt föga tillfredsställande siffror att uppvisa. Huru hafva väl förhållandena under redje qvartalet derstädes utvecklat sig? Jo lerhän, att berörda bank än ytterligare kat sina utelöpande banksedlar så attriksenyntskassan nu visar den anspråkslösa siffan af fem procent. Fåfängt hafva vi sökt itleta ur tabellen, hvarest bankstyrelsens eserver äro belägna? Vi äro innerligt öfver ygade att vär banklag är ändamålsenligare RR FCC TTT