Aftonbladet – 15 november 1866, sida 4

På L. J. HIERTAS förlag har i dag utkommit: Andra svenska upplagan af Abdallah eller Fyrväplingen. Arabisk berättelse af Edouard Laboulaye, s förf. till Europa och .Amerika. Öfversättning af 0. W. ÅLUND. 2 rdr. I en recension i Aftonbladet yttras om första upplagan af denna bok: Den snillrike franske skriftställare, med hvilken, under preudonymen Doktor Rene Lefebvre, vi nyligen gjorde bekantskap i Paris en Amerique, (försvenskad under titeln vEaropa och Amerika,), bar här företagit sig att skildra seder och karakterer från ett alldeles motsatt börn af verldon. Rörde vi oss der bland typer ech förhålianden från verldens allrayngsta civilisation, det sjudande samhällsarbetet i en stor nordamerikansk stad, se vi oss här förflyttade till en trakt af verlden, öfver bvilken sekler, ia årtusenden gått fram, utan att märkbart förändra hvarken land eller menniskor. Det är till Arabiens öknar och städer och lifvet under beduin arabens tält samt i den riko köpmansfuarstens palats, författaren med sin fantasis trollstaf försätter oss. Hen upprullar här för oss taflor på taflor ur det orientaliska lifvet, sådant det isynnerhet bär, i Islams vagga, renast cch ursprungligast bibehållit sig. med en trobet i anda och färg, som är verkligen beundransvärd Upprännngea till berättelsen är den enklaste och lyckligast fonra. Det är en gammal kameldrifvare, som en natt under karavans-ns rast i öknen berättar för sina reskamrater historien om den unge beduinböfdingen, som är borätelsens bjelte. Förl. får härigenom tilifälle att ge sin skildring en helt och hållet österländsk turnyr, med denna för den äkta araben så egendomliga blandming af religiöst allvar och chevaereskt hjeltemod. Det slår oss till mötes i Laboulayes Abdallah, så at säga, ett doft och ett skimmer från den arabiska sagans skönaste dagar. Men under detta yttre hölje af nation-l egendomlighet i föreställningar och seder röra sis sannt menskliga karakterer med de stora, för alla, yarkeen såväl som beduinen, gemensamma grunddragen, och det är ej de minst tilldragande s äliena i den lilla berättelsen, der man ser dessa allmänna grundrag bryta sig genom det orientaliska åskådningssättets medium. Efter allt detta behöfva vi väl ej säga, att boken är särdeles underhållande, en af de täckaste vi på länge läst, em verkligt liten poetisk juvel; liksom stilen här, såsom i allt som flyter från Lsbovlayes penna, utmärker sig cenom sin enkla och fulländade skönhet..