Aftonbladet – 15 november 1866, sida 2

— Operan Afrikanskan. Om de anordningar som al Kongl. teaterns direktion vidtasas för att göra illusionen i den bekanta fartygeseenen i denna opera så fullständig som möjligt, berättar Dagens Nyheter: Teatern framställer i denna akt en tvärgenomskärning af ett på hafvet gående fartyg med dess salonger, däck och tackling och allt detta — hela denna massa, med derpå varande öfver 100 personer, skall försättas i en rörelse, liknande den som ett verkhgt fartyg beskrifver under färden på ett upprördt haf. Men ej nog härmed! Fartyget skall äfven i slutscenen förgås och slås i spillror. För att nu utföra allt detta äro, som sagdt, icke vanliga medel tillräckliga. Såsom något hvar torde hafva sig bekant, finnas under det för publiken synliga teatergolfvet, ytterligare tvenne andra golf med rätt betydliga mellanrum. Alla dessa trenne golf utskäras i den storlek fartyget kommer att erhålla — och den blir icke ringa — sammanbyggas med hvarandra och komma att bilda fartygets stomme; men denna stomme mår ste i den betydelsefulla akten höjas ur sitt normala läge och höjas hela 5!42 aln, d. v. s. det vanliga teatergolfvet, för såvidt det tillhör fartyget, kommet att ligga 5!2 aln högre än vanligt och bilda däcket, det andra golfvet i ordningen intager det förras plats och bildar golf i fartygets salonger o. s. v. Ensamt för att under mellanakten kunna verkställa denna höjning, hvilken med användande af handkraft antages skulle kräfva en halftimma, har man inköpt den af brukspatron . W. Palmer på Forssvik vid industriutställningen uppsatte sju hästars turbinen, hvilken kormer att tillföras vatten genom ett från närmaste brandpost inledt rör och förmehelst hvilkens hjelp man hoppas på några få minuter kunna verkställa nyssnämnde arbete. Sjelfva planen till ?skeppsbyggeriet, såväl som till den ytterst komplicerade mekanik, förmedelst hvilken fartyget skall hållas i gungande r.relse 0. 8. Vv. är uppgjord af en ung, med ovanliga mekaniska anlag utrustad maskinarbetare vid Dramatiska teate.n, vid namn Lindström, hvilken man på detta sätt velat lemna tillfälle att uppöfva sina medfödda stora anlag. Den unge mannens första debut var att konstru:ra qvarnen i Jolins Mjölnarfröken. Fartygsmaskineriet med hvad dertill hörer, och med hvars förfördigande man varit sysselsatt sedan Augusti, utföres helt och hållet under Lindströms ledning.