Aftonbladet – 12 november 1866, sida 3

— BSjöolyckor. Från Göteborg skrifves den 10 November: Angfartyget Mary, som i förgår på eftermiddagen, efter att ha intagit en betydlig last af kreatur, hafre, jern m. m., aåfgick härifrån till London, stötte i närheten af Elfsborg på grund. Då fartyget åter blifvit flott och kastat ankar förmärktes till en början inga följder af stöten, men efter några timmars förlopp fann man att vattnet börjat intränga i förrummet. Nu sattes pumparne i gång, men då detta oaktadt vattnetsteg allt högre, insåg man att fartyget omöjligen skulle kunna fortsätta resan, hvarföre det i går på njörgönen ätervände Hit. Under loppet af hela gårdagen försiggick lossningen af lasten, men var denna vid mörkrets inbrott ännu icke så längt Tramskriden, att man med visshet kan säga, hvilken och huru stor skada fartyget idit. De urlastade kreaturen förorsakade emellertid vederbörande mycket hufvudbry, enär desamma, sedan de engång inkommit på Mary, ansågos komma från pestsmittad ort och följaktligen icke kunde få återuppföras i staden innan tillåtelse dertill från vederbörande myndighet i Stockholm ingått. Tack vare telegrafens snabbhet och härvarande myndigheters intresse för saken kunde man dock redan i går på e. m. föra de genomvåta kreaturen under tak i dertill lämpliga, Göta artilleriregementr tillhöriga byggnader. Enligt fvad allmänt berättas, lärer den lots, som skolat åtfölja fartyget, bestämdt förklarat sig icke våga föra detsamma till sjös, under den storm som rasade i förgår, hvarföre han af Marys befölhafvare, kapten Leigh, fått sina papper tillbaka och erhållit tillsägelse att lemna fartyget, hvarefter. kaptenen utan Jots ombord anträdde resan. År detta öfverensstämmande med sanna förhållandet, så förutsätter det en nog långt drifven oförvägenhet samt en, lindrigast sagdt, oförsvarlig likgiltighet för passagerare, fartyg och last, och att sådant kunnat ske, förefaller ännu