Aftonbladet – 12 november 1866, sida 3

E Dietrichson. DÅ UTRIKES. 1FRANKRIKE. r I En korrespondens af den 5 dennes frår r. Paris till Indep. belge innehåller följande g?Man har ulspridt ett rykte, att Monitörn: fmorgon skall meddela ex lugnande not on pa ) Rysslands krigsrustningar. Detta rykte ä) gI möjligen oriktigt och syftar endast på er 1, jnot i denna riktning, fom Patrie i dag er te I hållit. Aftonmonitören för i dag haringen. ;r tiog härom. Men -hvad som i alla fall icke kan bestridas är den bitterhet mot Frank. rike, som de ryska tidningarna lägga i da gen, och hvad söm förefaller mera möjligt än någonsin är, att Frankrike icke skall låta representera sig vid ryska tronföljarens förmälning— symptomer, som: förtjena anteck. nas, utan att man: dock deraf bör draga öfverdrifna eller allvör bestämda slutledv ningar.? . j . Den mycket omtalade revuen öfver armn r)i Paris försiggick den 5 denuesi Boulognere l skogen. : Vädret var mycket vackert. Omkring 22,000 man under marskalk S:t Juan MAngelys befäl utförde detta skådespel, Kejsaren, som till häst bivistade revuen, Mmöttogs af trupperna och åskädarne med liflige burrarop. Han åtföljdes af kejsarinnan och den kejserliga prinsen, den förra i Jåmazohdrägt, den sednarei gardesgrenadie: I rernas ;korporalsuniform. t Frankrike-står i begrepp att göra ett icke ringa framstög genom att införa tvångsun dervisning, om också icke i hela landet, , i 1 A eu PR TE SA likväl iarmån. De soldater, som icke kunna läsa och skrifva, skola hädanefter åläggas ått besöka skolorna af första graden, och underofficerarne, hvilka måste kunna läsa och skrifva, för att avancera till denna: plats, skola i skolorna af andra graden lära sig åritmetik,: geometri, geografi. och historia Uogefär i samma omfång, som fordras i de vanliga realskolorna. Dessutom ämnar man meddela dem första grunderna af fortifikaHonsoch artilleriväsendet. l ENGLAND. j tas, att: Derby-kabinettet skall nn a act föreslå en reformbill. Moör; t gig eta, att denna bill väl ning Btar tror sig, underhuset redan kommer att inlemnäs ty. 8 a under nästa session, men an NESLIOnSEN fl. nar uppskjuta diskussionen derö,Yer ve 0 jande session, under förevändning av De reda parlamentet tillfälle att möget granas? densamma. ; Morning Post tror sig veta, att drottning Victoria ställt S:t Jamespalatset i: London till sin slägting exkonång Georgs af Hannover förfogande, hvilket anbud ban Jär skall ba antagit för sig och gin äldsta dotter, hvaremot hans gemål ämnar. med de yngre döttrarna stanna qvsr i Hannover. Från Preston i Lancashire berättas om en stor eldsvåda, som lagt Todd komp:s bomullsspinneri i aska. Skadan beräknas tilt 30; pund st., och omkring 800:arbetare ha derigenom blifvit sysslolösa. TYSKLAND. Under det nästan alla partier i Tyskland uttala sin öfvertygelse att den nuvarande skilsmessan mellan Nordoch Sydtyskland hvyarken kan eller bör räcka länge utan att medföra de största faror, räder dock en allt större onenighet om sättet och medlen för en förening. I de södra länderna yttrar sig medvetandet om den isolerade ställningen i en liflig strid mellan två bafvudpartier, bvaraf det ena vill underkasta sig Preussen, medan det andra ryser tillbaka för att bli Minspunuet? i dån preussiska statemekanismen och tror sig frälsa tyskhetens inriersta kärna genom att bevara de sydtyska stammarnes nationella och politiska sjelfständighet. Emot de bekanta opinionsyttringarne i badiska och wiärtembergska kamrarne framhåller partiet, att dessa tillkommit genom händelsernas ovanliga påtryckning och icke kunna anses som ett pålitligt vittnesbörd om landets allmänva mening. Föratt lära känna denna, måste man afvakta lugnare tider och söka organisera föreningar med uppgift att finna bo emedel mot den nu rådande splittringen och modlösheten samt upplysa folket om dess behof och pig ter. För detta ändamål ha rcdan hållits folkmöten i Wiärtemberg, der man vidtagit resolutioner för en närmare sammanslutning mellan de fyra sydtyska staterna. Ett betydelsefulit steg i denna riktning är semmankallandet af ett allmänt möte af sydtyska patrioter i Stuttgart den 11 dennes, Inbjudningen är undertecknad. af en mängd framstående män från Baden, Baiern och Wirtemberg. ÖSTERRIKE. Under den korta tid sedan hr Beust kom i spetsen för kabinettet ha de officiella tidningarne bebådat en så stor mängd reformer, att hr Beust skulle efterlemna ett stort namn i historien, om hälften deraf blefve genomförda. Efter det Wienerzeitung först förkunnat en fullständig ombildning af österrikiska armåns organisation, talar samma blad nu om de förestående finansiella reformerna. Nya beräkningar skola företagas rörande statens verkliga inkomster; det skall göras-allt för att genom de materiella intressenas befrämjande öka undersåtarnes skatteförmåga; alla onödiga utgifter skola på det strängaste undvikas; den civila administrationen skall ordnas på ett vida enklare och billigare sätt än förut o. 8. v. Ungefär detsamma lJofvade grefve Beleredi vid sitt tillträde 1865, och man må derför icke undra att tidningarne icke hysa någon synnerlig förtröstan till dessa löftens uppfyllande. Deremot följer man med stor uppmärksamhet utvecklingen af författningsstriden med Ungern, emedan man med rätta anser denna såsom en pröfvosten för den nya ministerens: duglighet. De gynnsamma underrättelserna om kejsarinnan Charlottes helsotillstånd upptagas nästan öfverallt med misstroende. Blittringen lärer, enligt uppgift till en Wieutidnine. inskränka sie fill att hon blifvit något I a BINDA. — fl on Ne — JNA — Ar Ån BIRRAN ftteee At RANA RANN OT RAR pa .