rev — För några veckor sedan skildrade vi den vanvård för hvilken ett stort antal barn äro utsatta, hvilka dels tillhöra dels blifva anförtrodda åt den fattigare befolkningen inom hufvudstaden, och visade huru, antag ligen genom denna vanvård, förfärande stor dödsprocenten är bland de späda barnen inom hufvudstaden. I sammanhang härmed artydde vi, eåsom det enda ändamålsenliga sättet till detta eländes förminskning, att tillsynsföreningar icom hufvudstadens församlingar bildades, och vi betviflade icke, att den menniskokärlek som lifvar alla inom hufvudstaden, fastän den visar sig på olika sätt, snart skulle göra sig gällande. Det är med så mycket större glädje vi nu erfarit, att förslag väckts om bildandet af en Allmän skyddsförening i Stockholm, uti hvilken de redan befintliga fruntimmersskyddsföreningarne skulle uppgå och utgöra kärnan. Med kunskap om den stora välgörenhet som utöfvas i hufvudstaden, och tillika fullt öfvertygade derom att denna välgörenhet, ändamålsenligare ordnad, kan medföra ojemförligt större och mera verklig nytta, än förhållandet nu är, hysa vi den förboppning, att en blifvande uppmaning till menniskokärleken skall bära goda frukter.