Aftonbladet – 8 november 1866, sida 2

AT CT tar teknat ära kn — en sak?, sade hon. ?Lescalopier kommer till slottet i morgon.? Han kommer ju hit alla dagar, sade Martel. Åh ja. återtog hon, ?men i morgon kommer han icke ensam. Du skall veta, alt han då för oss presenterar sin dotter.? Hans dotter! Alldeles. Fröken Violante de Bockhardigre. Violante! hvilket namn! Det tyckes vara mycket på modet i den bergsbygd, der hon är född. Fröken Violante har i fyra års tid visat sig stolt och skygg emot mig. Nu är det förbi med dessa nycker. Nu önskar hon besöka mig, Har du aldrig sett röken Bochardiere i slottskapellet, Martel ?? Min mor?, utropade markisen. Jag ber ;r allvarsamt att för i morgon frikalla mig rån mitt löfte. Ni får tillåta mig att stanna Ivar i mina räm.? Alldeles icke, Martel; jag .örbjuder det Stänga in dig, fördölja dig just då när en tråle af ungdom kommer att upplysa huset. Hvem. vet om icke denua frökop Vioante är glad som vären? Hon är vacker; och jag föreställer mig, att hon ej kommer Itt skrämma dig. Men vill du då icke svåra nig? Kommer du ihåg, att du sett henne?? Jag har sett henne4, sade han med en ipprörd. stämma, ?i dag till och med. Ja, jag kommor nu ihåg, du red i dåg örbi gården.? Och den modiga, muntra och boförbätteriga enkan tyckte sig nu se Violante i föntret af det ryktbara torn hennes goda vän ochardiere ombyggt, under det markis öroix: de-Vie red fram på vägen, och hon rast ut i ett gapskratt. Martel hade tagit in hand ur hennes. Jag känner behofaf vila, madame?, sade han, och jag önskar å in.? (Forts.)