Aftonbladet – 6 november 1866, sida 3

HY, Ng BP ESTECAEITRRIAES BASASETT ARN ADR NE Devold i Ålesund för stor och instrukti samling. af tranprof. UTRIKES. ÖSTERRIKE. Verkan af br Beusts inträde i österrikisk kabinettet spåras redan i ungerska Jandt dågens inkallande till Pesttill den 19 den nes. Ungerska representantkammaren ped falte i våras ett utekott af 15 personer fö att utorbeta ett grundlagsförslag med afse ende på ordnandet af de ungerska lands delarnes gemensamma och särskilda ange lägenheter, Detta förslag framlemnades til kejsaren, men innan svaret. derpå hann af gijvan, utbröt kriget. Det kejserliga bud skap, som nu skall meddelas den ungersk representationen, kommer att innehålla de vilkor, hvarunder regeringen godkänne; landtdagens förut nämnda förslag och ut nämver en särskild ungersk minister. — Såsom en annan vigtig punkt i hr Beusts program, hvilken vunnit kejsarens samtycke, nämnes upphäfvandet af Österrikes konkor. dat .med påfliga regeringen, så att monar kiers legstiftning. och adminittration kar utvecklas i liberal riktnivg utan att vid hvarje steg hindras af presterskapet. Rättegången mot skräddargesällen Anton Pops, som i Prag gjorde atteutatet mot kejsarens lif, ledes af landtrådet Haller och sågom engelsk tolk tjenstgör professor Holz. ammer. Stadens borgmästare och råd hade straxt efter attentatet audiens hos kejsaren och uttaladejsitt beklagande öfver hvad som inträffat, Anmärknpingsvärdt är att de tyska bladen kalla skräddaren Anton -Pus sek och säga att han är af czechisk börd. de ezechiska tidningarne deremot benämns honom Anton Pust och påstå att han är tysk. Ännu har han ingenting tillstått, och en mest graverande omständighet som talar emot honom, är hålet i hans ficka, hvarigenom pistolen antages ha fallit ned. Kejsaren skall ieke tagit sig saken särdeles nära; dagen efter höll han en stor revy och helsades då af folket med lifliga hurrarop. Om Pusts personlighet m. m. meddelar en Pragtidning följande: Han är en klent bygd -menniska med ett godmodigt och en: faldigt utseende, har förut arbetat fem år hos skräddarmästar Dietrich, fyra år hos hr Tietl samt derefter på Belvedåre, sedan han i anledning af krigehändelserna blifvit afske: dad, och slutligen de sista veckorna såsom hjelpskräddare vid czechiska teaterns garderob. Statist?, såsom tidningarne kallat honom, har hån aldrig varit. Hans kamrater gifva honom det intyg, att han är en flitig arbetare och tyst; godmodig menniska, som icke skulle kunna göra en mask för när?. Pust sjelf berättar om händelsen: ?Jag erhöli min veekolön påonsdagen-och gick på aftonen mel några kamrater till PDreipsingstrosen? för att dricka ett glas öl. Då vi sutiit der en stund, gick jag derifrån inemot kl. 8 för stt åse högtidligheterna vid teatern. Jag kom på kajen och trärgde mig fram helt nära hufvudingången; jag stod nästan midt emot venstra dörren, men vid bröstvärnet, så att mellan mig veöhdörren, hvarigenom kejsaren kom, fanns en mängd folk och den kejserliga vagnen. Då dörren slogs upp och kejsaren gicx ut från teatern, blottades alla hufvuden, och äfven jag 8 af mössan för att helsa på kejsaren. D kände jag att någon bakifrån fattade mig i axeln; jag vände mig om, men den obekante fremlingen höll mig fast och drog mig till närmaste poliskonstapel.? Dessutom hänviser tidningen till ett Ucgram från Wien; hvari kapten Palmer betecknas eom en ?notoriskt öfverspänd? person, samt tillägger, att ännu ingen monark lyckönskat kejsaren att ha undgått mordförsöket, ty de troicke på dess verklighet.? ITALIEN. Påfvens sllokution af den 30 Oktober ti 4 kardinalerna har väckt stort uppseende. Den visar gemligen att det parti, som afs visar hvarje försleg till föreoving med Its lien, nu vunnit seger. Pius IX bar hittilg icke yttrat sig med bestämdhet, att han unrder vissa förhållanden ämnade lemna Itealien. Na deremot förkunnar han — sedan han fördömt allt, fom under de: sednare åren försiggått i Italien jå det kyrkliga området, och sedan han hotat upphofsmännen härtill med: kyrkans straff — att hon, om så fordras, skall fortsättå pontitikatet i ett annat land, der han har den säkerhet, som ir nödvändig för att på bästa sätt kunna ntöfva sitt sposfoliska kell. Det bar väckt uppmärksamhet, att den 1 M-drid utkom: macde tidningen ?Regeneracion? samms 30 Oktober meddelade en offeiös artikel, hvari det heter, att spansra rege.ingen! icke kunde gilla att påfven flydde till Malta; Pius IX måste ju veta, ?att hon skulle finna ett nytt fädernesland uti Spanien?, ?Regeneracion? tillägger, att det ullkomligt öfverensstämmer med yttranden if spanska sändebudet i Rom, i det denne fåder päfven att fly till Granada. Italienska parlamentssessicnen har blifvit vsiutad genom ett kungligt dekret af den 31 Oktober; parlamentet var, som man orde eribra sig, förut endäst ajourneradt. Ehuru de venetianska parlamentsvalen relan börja den 25 November, skall den nya sessionen knappast kunna öppnas förr än den 5 December. ng Grefve Launay skall vara utsedd till itaienskt sändebud i Wien. NORD-AMERIKA: Vid valen i Newyork, fom hål:as i denna nånad, uppträder ett fruntimmer såsom kanlidat i 8:de kretsen, nemligen en mrs Eliabeth Cady Stanton. Hon har utfärdat en