Aftonbladet – 3 november 1866, sida 3

UTRIKES FRANKRIKE. Franska Monitören innehäller två intressanta berättelser, den ena af ministern för de allmänna arbetena, Båehic, om öfversvämningsarne och den,andra af krigsministork marskalk Randoh, om tillsättarid af en komit för atv undersöka frågan, huruvida en förändring i Frankrikes militärorganisation bör vidtagas, samt att i detta fall undersöka medlen att försätta nationalkrafterna i skick att betrygga landets försvar och bibehålla dess politiska inflytande. Kejsaren förbehåller sig sjelf ordförandeskapet i komiten, hvilken består af sex ministrar, marskalkar af Frankrike och flera generaler. ENGLAND. England lider för närvarande i hög. grad af ett af nutidens stora somhällssår, arbetsinställning såväl af de egentliga handtverkarne som af grufvearbetare. Så ha grufvearbetarne i Thorncliffe och Yorkshire, kolarbetarne i Limerick, 12.000 arbetare vid smälthyttorna i Cleveland, timmermännen Preston, snickarne i Manchester m. fl. upphört ait arbets, Andra hota att göra sammalunda såsom Thamesskepparne, arbetarne å arsenalerna och. bagarne i London, hvila fordra förkortad arbetstid och högre dagspenning. Det är dock ej nog med att arbetarne sjelfva inställa arbetet, utan de använda äfven väld för ait tvinga sina yrkeskamrater att följa deras exempeh TLALIEN, Blutresultatet af folkomröstningen i Venetien är enligt franska Monitenr 651,758 ja mot 69 nej. Detta resultat blef-deu 27 Oktober af appellationsrättens president förkunnadt från Doge-palatsets balkong och mottaget med oändligt jabel af befolkningen. eltagandet i det vyg ilalienska nationallånet har varit öfver all förväntan stort. I 45 af de 59 provinser, af hvilka Italien består, har tecknats 30 millioner franes mer än den andel som faller på dem. De skulle åtaga sig 259 millioner och deraf inbetala tre tiondedelar eller 77,400,000 francs, men de frivilliga inbetalningarne belöpa sig till 127 millioner. ÖSTERRIKE. Rörande mordförsöket rot kejsaren med. delar Neue Freie Presse följande Då H. M:t den 27 inemot kl. I på aftonen efter spektaklets slut på czechiska interimsteatern i Prag skulle stiga upp i sin vegn, märkte en bland äskådarne stående engelsk kapten P., att en person i hans grannskap höjde upp högra handen, i hvilken han höll en liten pistol. Kaptenen tryckte ned mannens arm och fattade honom i bröstet, hvarvid han lät pistolen glida ned i sidfickan på rocken. Denne person. som igenkändes vara en skräddargesäll A. B., lät, då han omedelbart derefter häktades, ett stycke svart siden, hvari funnos krut och tre patroner, falla på marken, och hvilka saker af en poliskonstapel togos till vara. Pistolen var skarpladdad och hanen spänd, men ingen knallhatt på. I ett sednare nummer yttrar samma blad: Om mordförsöket ha vi .oss ingenting närmare bekant än hvad vi redan meddelat. N. Fr. Bl. vet blott; utom att förbrytarem icke tillhör tyska nationen, att tillägga följande. Kaptenen heter Palmer och är son till en bekant engelsk bankir. Han vistades för några dagar sedan i Wien och stod. i underhandling med regeringen om inköp af fartyg. På sista tiden gjorde han flera resor till Triest, och då han ämnade stanna i Wien öfver vintern, tog han der undervisaing i tyska språket. För tre dagar pedan reste han i affärer till Prag och lofvade att återkomma i morgon. 1 dag ankom ett bref från honom, hvari han berä tar att han lyckats gripa den person som gjorde mordförsöket, men ger inga närmare detal