Aftonbladet – 2 november 1866, sida 3

sen i meriter, enär Martin då, i enlighe med kollegii förord, till den sökta tjenstei utnämndes. Då Jentzen sedandess endas vid påfallande behof varit anställd son bataljonsläkare vid Svea lifgarde, finne man, att han åtminstone i det allmänna tjenst ej kunnat förvärfva meriter, som be rättigat honom till företräde framför er medsökande ordinarie bataljonsläkare, son förr blifvit af K. M:t förklarad Jentzen öf. verlägsen i meriter. Vi vilja visserliger icke såsom regel uppställa, att vid embe ten och tjenster afseende bör uteslutande fästas vid de s. k; pappersmeriterna, emedan den verkliga dugligheten derigenom ofta skulle blifva tillbakasatt. och statens tjenst deraf lida. Men då mera meriterade sökande förbigås och yngre framdragas, så måste antingen något skäl förefinnas som gör de äldre sökande rent af olämpliga till befattningen, eller ock den yngres förtjenster och lämplighet vara så öfvervägande, att de berättiga till företräde framför äldre medtäflare. Det lärer, såvidt vi kunnat erfara, icke kunna påstås, att någotdera af dessa fall här förelegat, hvarföre man slut ligen icke kunnat finna någon annan förklaring till utnämningen, än att den utnämnde haft att fägna sig åt personlig gunst, hvartill man återigen velat söka förklarinsen deri, att dr Jentzen varit en nitisk och verksam ledamot och tjensteman inom frinurareorden. Det fordras verkligen ett eget inlag och ett visst mod att på denna väg söka vinna fördelar på äldre och mera meiterade medsökandes bekostnad, men det visar sig att så länge fördelar kunna erhålas på denna genväg, skola aldrig personer saknas, gom beträda den vägen. Denna befordringsfråga står beklagligen j ensam, ty helt nyligen utnämndes förste vataljonsläkaren vid Wermlands regemente Ir Haak till regementsläkare vid samma egemente, ehuru han ej ens innehade förlagsrum, och för några månader sedan utämndes andre bataljonsläkaren vid Södernanlands regemente dr Braun, som vid anökningstidens slut ej ens var kompetent ertill, till förste bataljonsläkare vid samna regemente, och detta ehuru fullt qvaliicerad sökande hade anmält sig. Vi upprepa ännu en gång, att det vore ögeligen att beklaga om statsrådets ledavöter försummade att vid sådana tillfällen, å långt de förmå och grundlagen det till. tädjer, bevaka rättvisans och den ganna örtjenstens intressen.