En brasa brinner i ett hål i midten rummet och som der ej finnes någon sko! sten är röken i början mycket obehaglig men en plats lemnas mig så nära 80! det är mig möjligt att sitta utan fara a bli stekt, och en matta är utbredd på gol vet, som består af preparerad jord, hård sot cement. Byggnaden är omkring 20 fot lång 15 fot bred och 6 eller 7 fot hög från ma; ken, hvarå kan ses många välarbetade ma tor, hvilka också äro deras madrasso Rundt omkring på väggarne hänga fiskred skap och vapen, spjut, yxor, ett geväl kruthorn, korgar, en sadel, o. 8. v., och ett hörn ppor jag deras gamla hus gudar. in värd är redan länge -:e medlem af kristna kyrkan och dessa bilde ega ej numera något värde för honom; lik väl har hän (som många andra) en slag klockarkärlek för dem och de äro ej äl offrade åt lågorna. Jag kan ej säga at jag finner något ondt deri — det är na turligt att en vis; känsla af vördnad skull ligga på bottnen af hjertat för dessa ?La res? af deras fäder och fäders förfäder Nyheter äro å alla sidor efterfrågade, till en medelåldrig qvinna — höfdingens hu stru — med ett godmodigt leende bjude: mig: Haeri mai, pakeha, ki ti kai matu. (Kom här, hvite man, och ät aftonmåltid.) Bord, stolar, dukar och porslin äro — medgifven det — ej annat än lyx; och som det troligen aldrig var ämnadt att folk skulle äta annat då de voro hungriga, sel jag ej någon afgjord nödvändighet för be. gagnandet af knifvar och gafflar! Detta är åtminstone Maoriernas opinion, och ehuru jag hade medfört de sistnämnda instrumenterna, väl vetande att de komme att behöfvas under ett par månaders vandringar i Maoriland, är jag viss att min värd och hans hushåll funno sig lika väl om ej bättre utan dem. Målet var friskt, godt och rent, och en dryck klart källvatten vårt vin ordinaire. Lit mig här säga att från det första ögonblick chefen välkomnade mig till den dag jag lemnade mina nya vänner, sökte de alla att visa mig den delikata uppmärksamhet, hvilken, kommande från hjertat, går till hjertat och är qvintessensen af sästvänskap. Min var den bästa delen af den simpla måltiden, min den bästa platsen vid elden, mitt det bästa från drag friaste hörnet af rummet, min den finaste mattan; och om också de tilltagsna små, svarta, hoppande tyranner, hvilka öfversvämma ulla Maoriernas pahs, ej kunde drifvas från nig, var det ej af bristande vilja, och mina voro, framför allt, de vänligaste leenden, let hjertligaste ?välkommen?. Och detta ;j allevast i Temateavas pah, utan uti alla lem (flera dussin), jag besökte och der jag vilade en eller flera nätter. : Jag har vandrat genom många länder, besökt många olkslag, gästat bland hvita och kulörta rämlingar, men ingenstädes fann jag så ippriktigt oegennyttig gästfrihet som bland Maorierna och de äro lika mot rik och fatig, särdeles om han förstår deras språk. I ordna tider var gästfrihet en dygd och det orde vara så äfven i våra dagar, om ej ciilisationen hade utträngt en så enkel och impel sed. Här, bland de hbalfvilda, ej n halft upplysta infödingarne på Nya Zee and, är den ännu en sjelfskrifven pligt och ittnesbörd derom kan bäras och har buits af många som tagit del deraf. Tid och utrymme fillåta mig ej att nu ch här ge alla detaljerna af lifvet bland enna race, men jag kan ej underlåta att ttrycka min öfvertygelse, att det endast forras litet opartiskhet i köpslut, redbarhet ch rättframhet i umgänge och affärer, beedvillighet att erkänna dem som medlemar af samma kommun och ge dem samma ittigheter med samma skyldigheter som uropeerna samt håg att beskydda dem från e snaror hvilka samvetslösa äfventyrare igga för dem, att göra dem till lika oda, om ej bättre, menniskor än de hvita; vilka nu draga nästan hela fördelen af eras egodelar och arbete, gifvande i utyte blott och bart uppehället, hvilket e egde förr än kapten Cook landade. e behöfva framför allt skolor, religiös, molisk oc elementar undervisning, och om 2 bli rättvist behandlade lider det intet rifvel att de skola bli bevis på motsatsen af ssa engelska politiska ekonomisters axiom, t hvarhelst civilisationen framtänger, kunnighet och okunniga racer måste förrifvas, utrotas, försvinna.? Gif Maorirain civilisation, låt den 3e det ljus som lyser r 083, påtruga ej; men erbjud d :m underyggnad och upplysving och jag betviflar ej t de snarare än någon annan hittills känd ice skola ernå en hög grad af intellektuel Idning. Den lilla undervisning de redan hållit bar i flesta fall blifvit väl använd, en de bäeta bland dem äro ännu blot i I halfskymning, hvilket visar det fordna örkret ännu mörkare och de börja just rstå värdet af utvecklingen af sina föräffliga, naturliga förståndsegenskaper. Lyckgtvis är det nu ett stort parti i England m inser huru orätt de infödda blifvit be-1 indlade och det kan anses som säkert att . ull kolonisterna återigen räka i krig med aorierna, de få hjelpa sig sjelfva, enär enIska regeringen bestämdt förklarat att upper ej vidare bli sända. Detta är bättre : tio fredsfördrag, ty det talar med tyd; stämma till deras eget intres e. Krig ingar mycket elände, men till många för det privata fördelar och dessa ha haft It för mycket att säga i konseljerna. När se att de sjelfva få betala fiolerna i all vilja leda en dylik dans och att solfon nigacta oafilra eg hlamndd amn. hän måg fr dot