Aftonbladet – 25 oktober 1866, sida 2

STOCKHOLM den 25 Okt. E I ö S Utrikes korrespondens. : (Från Aftonbladets korrespondent.) E 1 i J 1 i j Vernez (vid Montreux) vid Gengdvesjön den 17 Okt. En utflygt till Schweiz under de preusiska kamrarnes ferier har satt er korresvondent från Berlin i tillfälle att utom Tyskand iakttaga intrycket af de sednaste stora nändelserna. Schweiz och Belgien ha fannit sig hotade af Lavalettes cirkulär; men unsvaret härför drabbar mindre den fran-:! ska regeringens politik än några officiösa parisiska tidningars partiska tolkning. Egetl. ir, att den schweiziska pressens vrede och agg mindre vänder sig mot Frankrike, af. hvilket man anser sig vara satt i fara, än: mot upphofvet till den sednaste stora omhvälfningen, nemligen Preussen. Man beskyller grefve Bismarck att ha bragt an-(:! nexionerna på modet. Det är likväl icke j: min afsigt att redogöra för er för den nyligen mellan de preussiska och schweiziska lidningarne utbrutna polemiken. Denna har l; förts ganska lifligt mellan tidningen Der Bund i Bern och Norddeutsche allgem. Ztg i Berlin. Men som den icke hade någon praktisk grund, gingo huggen för det mesta i luften och erbjödo föga karakteristiskt. Af mera betydenhet har striden varit mellan några framstående tidningar i Paris å ena sidan och organerna för Schweiz å den andra. Slutligen gick detta för långt i de officiella franska kretsarnes tycke. De franska sändebuden vid de särskilda hofven erhöllo uppdrag att desavouera Frankrikes förmenta afsigter på Schweiz såsom ersättning för de preussiska annexionerna. Schweiz har liksom Holland — så skall de franska agenternas diplomatiska språk lyda — rätt att vänta sig, att dess nationalitet respekteras till och med i en tid, hvars tendens är riktad mot de små folkens bestånd. Schweiz har uppstått historiskt och alltsedan 13:de århundradet ofta i hårda strider försvarat sin nationalitet mot mäktiga grannar. Det har sjelf gifvit sig sin republikanska konstitution och icke af sina grannar lånat någon ohållbar skenparlamentarism. Gynnadt af ett beundransvärdt geografiskt läge, är Schweiz på samma gång en oöfvervinnelig fästning i hjertat af Europa och den naturliga gränsen mellan Tyskland, Italien och Frankrike. Det är ett allmänt intresse, att detta land bebos af en fri och sjelfständig befolkning och att det icke befinner sig hvarken i Frankrikes, Italiens eller Tysklands händer. Derföre har också Schweiz kunnat i sig upptaga olika nationaliteter, utan att dess egen lidit deraf. Af alla dessa skäl är det en mycket oriktig uppfattning, att Frankrike umgås med FR som skulle kunna vara farliga för chweiz. I denna anda voro de instruktioner hållna, efter hvilka de franska sändebuden utomlands skulle rätta sitt språk. Det var ej fråga om några formliga cirkulärer, för hvilka ingen anledning förefanns. Franska regeringen har icke heller velat gifva denna sak för stora dimensioner. Derföre har man också med rätta gifvit dementi åt ryktet, att Frankrike skulle ha afgifvit lugnande officiella förklaringar i Bern. Detta skulle ha förutsatt en oro å Schweiz sida, hvilken väl i sjelfva verket fanns, men som dock icke diplomatiskt medgafs. Årets krigshändelser i förening med den våta sommaren ha gjort alla kontinentens och äfven Schweizs badorter folktomma. Nästan endast amerikanare ha uppstigit på bergshöjderna och genomströfvat dalarne. Men denna hösts herrliga väder har lockat en skara af turister till det södra Schweiz och isynnerhet till Gentve-sjön. Det har icke heller varit brist på förnäma gäster. Drottningen af Nederländerna har nyligen varit i Geneve i sällskap med lord Clarendon, hvilken sistnämnde stod i beröring med flera notabiliteter derstädes. Clarendon tycktes icke ha mycken uppbyggelse af omhvälfningarne i Tyskland, ty han har alltid varit österrikiskt sinnad. När man anmärkte till honom, att England skulle ha en allierad i Preussen under framtida europeiska förvecklingar, svarade han: YVisserligen, men en något besvärlig allierad! ..? Kejsar Napoleons förmenta sjukdom sysselsätter äfven här lifligt sinnena. Såsom bekant, äro de mest stridiga rykten härom i omlopp. I Genåve, hvarest er korrespondent uppehållit sig några dagar, ville man af underrättelser från Paris veta, att kejsarens tillstånd ändock var betänkligare, än de franska tidningarne velat medgifva. Resande, som kommo från Paris, likväl tillhörande det orleanistiska partiet, ville slå vad, att kejsaren icke skall kunna öppna industriutställningen. Detta torde vara öfverd:ifvet, men det betecknar sinnesstämningen i dessa kretsar. Äfven går ettrykte, att kejsar Napoleon tänker på att taga den tioårige kronprinsen till medregent och låta folket rösta derom. Genom denna åtgärd skulle den franska nationen varaktigt vinnas för den kejserliga dynastien. Underrättelsen låter temligen originel, men tarfvar säkerligen bekräftelse. När den kejserliga prinsen skulle utnämnas till president för 1867 års industriutställning, väckte detta, såsom man torde minnas, en storm af ovilja, hvilken icke kan ha uppmuntrat till medregentskapet. —-fR s j 4 j 4 l — Danmark och Preussen. De nyss förrättade riksdagsvalen i Danmark ha, såsom