Aftonbladet – 22 oktober 1866, sida 3

öfversvämmade trakterna i Frankrike, föl att inhemta närmare kännedom om förhål. laedet derstädes. De ha nu återkommit til Paris, och i anledning deraf skrifver en korrespondent från Paris till Kölnische Zeitung: ?Liksom fader Noach i arken har äfven Napoleon III utsändt sina dufvor för att utröna, huru det står till med syndafloden. Dessa dufvor med röda byxor och generalsepåletter ha nu kommit tillbaka från sin flygt öfver vattnen i det södra och vestra Frankrike och ha betagit kejsaren alla tvifvel på att öfversvämningarne ha uappslukat stora kapitaler, och att de skola förnyas, om man fortfar att låta de lokala myndigheterna råda. Den förorsakade skadan skall icke någorlunda kunna afhjelpas med mindre summa än 80,000,000, och de frivilliga sammanskotien uppgå endast till en half million. Man tror derföre, att ett kejserligt dekret skall bemyndiga ministern för de allmänna arbetena att upptaga ett lån på 80,000,000, och ingen tviflar på, att den lagstiftande makten sedermera skall godkänna en sådan åtgärd. TYSKLAND. Af den mycket omtalade preussisk-ungerska legionen skola två kompanier (240 man) stadnat i Preussen för att undgå de militära straff, som ansägos vänta dem vid deras hemkomst. General Klapka har rest till Paris och tagit legionens fanor med sig, deribland husarernas dyrbara regementsfana. Chefen för legionens kavalleri, en öfverste Mogyordi, har begifvit sig till Hamburg och en stor del andra officerare äro på väg till Paris. Af de i Ungern arresterade soldaterna har man erfarit att hvar och en utaf dem vid afskedet fått 30 thaler samt ett betyg om oklanderligt uppförande under tjenatetiden. Wirtembergska landtdagens möten afslutades förliden torsdag. De: energiska protest representantkammarens majoritet nedlagt mot godkännandet af Preussens politik och j omedelbar anslutning till nordtyska förbundet, synes ha gjort mera intryck i Tyskland än man i början ville tro. De nordtyska bladen medgifva att många af den tyska nationens bästa egenskaper äro synnerligen utpräglade hos den schwebiska stammen och att man icke kan undra öfver den sjelfkänsla, hvarmed denva uppträder mot hvarje underordnadt förhållande till Nordtyskland. Emellertid tröstes wärtembergarne med att, då det oundgängligen inträffar att Preussen i sig upptager hela Tyskland, det blir en nödvändighet för denoa stat att byta om karakter och utvidga sig till det statsideal, som alltmera försonar sig med de olika folkstammarnes kraf på inre sjelfständighet. Ju flera rent tyska elementer tillkomma, desto mindre kan det för Preussen egendomliga göra sin öfvervigt gäl. lande. I Stutgart hölls den 14 d:s ett möte af Sydtyska landtdags-deputerade, tillhörande iet liberala partiet, nemligen 5 från Baiern, ) från Värtemberg, 9 från Baden och 3 från Hesse.-Darmstadt. Såsom program antogs: nela det icke österrikiska Tysklands förening till en förbundsstat med gemensamt parlament och med-Preussen såsom centralmakt. Förre sachsiske ministern v. Beust, som ör närvarande är sidd på en rundresa till le sydtyska hofven, anlände den 15 d:s till Stuttgart. Från Frankfort skrifvea till Ham. Nachr. tt då bönen för konungen af Preussen förta gången upplästes från predikstolen den 4 d:s, lemnade många personer kyrkan. Den i fredetraktaten omtalade komiten, om skall utreda den afsomnade tyska förmodsdagens bo, har för några dgar sedan örjat sina arbeten i f. d. förbundsdagspaatset vid ?Eschheimer Gasse?. Grefve Bismarcks organ Nordd. Allg. Ztg mnämner de på sednare tiden flera gånger ttelade önskningarne om sammankallande f kurhessiska representationen, men förkla: ar helt kort och godt att något sådant icke en komma i fråga under nuvarande förhålanden... Om några val skola ske i de anekterade länderna, så kan det endast blifva ill preussiska landtdagen eller Bordtyska arlamentet, möjligen också till en provinsial andtdag i likhet med hvad com redan fines i de öfriga preussiska provinserna. Samma tidning förklarar alldeles ogrundadt yktet att preussiskaregeringen skulle tillställt (ederländska kabinettetne not, innehållande tt slågs ultimatum i afseende på Luxemurg. Mellan de båda regeringarne försäkras ida det bästa förhållande, och om än icke ägot definitivt beslut blifvit fattadt angånde Luxemburgs framtid, så är dock all annolikhet för att den saken skall lösas å ett för båda parterna tillfredsställade itt. Parisertidningen le Monde omtalar en plan, om skall vara utgången fråa grefve Bisarck, och enligt hvilken en trippelallians kulle vara åvägabragt mellan regeringarne Paris, Berlin och Petersburg. Andamälet ermed skulle vara att Frankrike 2annekrade? Belgien och Preussen tog Sachsen; onungariket Polen skulte återupprättas och ysstend 1å ersättning derför på Tarkiets ekostnad. Le Monde tillägger dock helt ppriktigt, att den icke vet huru dessa förg blifvit mottagna i Paris och Petersarg. Denna pian, hvarom man hörde nåot talas redan under krioet. och som san.