Aftonbladet – 22 oktober 1866, sida 3

NORGE. Regeringen har förordnat en komitå, för att undersöka om ett förändradt aflöningssätt för de civila embeten och tjenster, som nu äro uteslatande eller till en del aflönta med sportler, bör företagas, samt huruvida en del sådana tjenster böra omregleras eller indragas. Amtmannen i Kristians amt Jensen, sorenskrifver Ström, fogden Oftedahl och länsmannen Böhm äro ledamöter af komiten. Anfallen mot statsrådet Wergeland bli allt tätare och häftigare såväl i landsortssom hufvudstadspressen. Utnämningen af de fyra generalerna, är det ämne, som nu debatteras och kriticeras med stor skärpa uti insända artiklar från militärer och i tidningarnes egna redaktionsartiklar. — Att man emellertid ej vänter sig någon snar verkan af denna ovanligt enhälliga opinionsstorm, utvisar en uppsats i Aftenbladet, deri det bland annat heter: I fordna tider rådde den tron, att krigare funnes, som voro födda med ?seger-skjorta?, som gjorde dem lika skottfria och trygga, som våra dagars starkaste pansarbeklädning och ännu litet till. Man kunde vara frestad att tro, att statsrådet Wergeland är en af dessa lyckliga som födts med en sådan seger-skjorta — väl att märka — till bruk i fredstid och mot sin egen armå. Det gifves näppeligen någon man, vi våga säga, i heta verlden, mot hvilkens styrelse man skrifvit oftare, längre och skarpare, än mot armådepartementets nuvarande chef, och denna lavin af miesnöje synes ej vilja aftaga vare sig i omfång eller kraft. Kunde man förvandla allt det papper, som an vändts till dessa artiklar, till det lärft, hvaraf det ursprungligen tillverkades, skulle det tvifvelsutan utgöra en qvantitet mer än tillräcklig att förse norska armen med tält. Om det studium, den skriftställaretalang, den fyndighet, ihärdighet och enighet, som under denna märkliga belägring legts idagen, kunde omsättas till de egenskaper, som göra en här krigsvan och segersäll, så skulle norska armån ingalunda vara att skämta med. Men allt förgäfves! Staterådet Wergelond har ej kuunat rubbas. Han bar motstått stortingets misstroendevota med samma beundransvärda ståndaktighet, hvarmed han mött pressens och den allmänna meningens påtryckning. Herkulesstoderna ha längesedan fallit; liksså kolossen på Rhodos; ja till och med sfinxen måste till slut vika, när det rätta ordet sades i rät tid. Statsrådet Wergeland synes vara granit ef annat slag; han får starkare och starkare anspråk på att upptagas i förteckningen öfver de föremål som, enligt en af våra nationalsånger, skola bli qvar, ?när verldar rubbas?, och som skola visa ?hvar vårt Norge läg?. En student från Kragerö, Ivar Daae, har i dessa dagur begifvit sig till Kina, der yngre män ega utsigt till fördelaktig sysselsättning å handelskontoren. Ett par andra unga män lära i vår ämna följa hans exempel. Universitetsstipendiaten G. V. Lyng börjar i morgon en följd af populära föreläsningar öfver judendomen.