Aftonbladet – 22 oktober 1866, sida 2

bomullsträd såsom de vackraste i Fidji, och ej heller var prisandet öfverdrifvet, då man jemförde dem med andra plantageegares. Sedan C:s och mina begge andra följeslagare gått till sängs frampå qvällen, fick jag tillfälle att berätta för Egerströmn he ter från hemmet, hvilka, huru obetydliga de än må vara, alltid ha intresse för dem, som knappast en gång om året mottaga bref från hemmet. och lika sällan ser några tidningar i denna aflägsna vrå af verlden, dit hvarken regulier skeppsfart eller postgång ännu existera. Sedan jag väl blifvit hemmastadd började jag att hjelpå till med ar: betena i plantaget, hvilket, i brist på arbetäre, i anledning af ännu pågående krig, icke kan utvidgas så mycket man önskar, Straxt efter min hitkomst förstörde olyckligtvis en stark sydlig storm de flesta bomullsträden, så att vi icke af detta årets skörd erhöllo mera än 2000 8.. Dessutom -ha. vi dock af infödingarne köpt öfver 3000 , hvilket något godtgjort hvad stormen förstörde. Exporten från Nagara för år 1865 utgör 5000 bomull, 2000 8 beche-de-mar (en slags masklik fisk, som i torkadt tillstånd sändes till Kina och der betalas med 3 å 4 rdr 4), samt salt (vi koka salta bafsvattnet och erhålla ungefär 20 öre pr I), svin och olja m. m. Det lefnadssätt, som här föres, är helt olika mot derhemma. Hufvudfödan här i Fidji är fläsk, yams och tarro-roten, som alltid är stående rätt, hvarförutom vi nyttja tå, kaffe och de olika slags frukter, hvilka hela året om finnas att tillgå. De frukter, tjenande till föda, som här på ön växa, äro följande: Kokosoch ivinötter, brödfrukt, ananas, granatäpplen, dessutom 3 andra, olika slags, förträffliga äpplen, söta citroner, apelsiner, en sort vilda fikon (i