nallanae un de stora Tesultater, som denna I h: exposition på det hela gifvit och föranledt.m Blott vid ett af dessa vilja vi nu för till-ta fället fästa oss, emedan det synes oss be-ld visa en hel del angående vår hufvudstadslyv invånare, som men icke förr, åtminstone lly icke i gamma grad, iakttagit. Denna städsel et fortgående ström af besökande, som upp-D drifvit siffran af uttagna biljetter för indu-sg striutställningen till omkring 200,000 ochlån för konstutställningen till hälften af dettalfe antal, hvarifrån har denna nigåt:? Till minla sta delen från grannländerna, till någont större del från landsorten, men hufvudsak-lls ligast från Stockholm, hvars bemedlade in-D vånaretal likväl är ganska begränsadt. DettalA bevisar, att en ofantlig del af denna stadslilii invånare, och långt flera än de, hos hvilka lg man vanligen förutsätter sinne för annat än sg de närmaste kroppsliga behofven, har håggo och åtrå att, äfven med uppoffring, göralb sig till godo hvarje stort tillfälle att utvidgal a sin erfarenhet och sina insigter, rom erbju-t des detsamma. Skulle icke detta intresselh för vetande, för industri och konst förtjena s att odlas och tillvaratagas? Vi kunna icke hvarje år hafva en liknande industriutställ-e ning. Men det är många gradationer emell u lan ett företag, som lägger beslag på fyrals nationers krafter, och ett eller annat sådant, som står i sjelfva den svenska natio. nens makt. Hvarföre kunna vi icke alltid hafva något liknande i bufvudstaden. Vil veta nu att det skulle blifva till fullo vär-? deradt och begagnadt; och vi kuänna ickel hysa något tvifvel derom, att det stadigva:1 rande tillfälle att se hvad den inhemskain-? dustrien förmår erbjuda i förening med den täflan emellan industriidkarne och den be-lt tryggade afsättning en stor. permanent ut-s ställniog kunde bereda, skulle medföra en lfi långt större nytta för den svenska industrien s och dess idkare än hvarje tillfällig exposition, s den må nu vara upprättad i huru stor skala t: som helst. n Likasom en ständig industriutställning skulle i för våra näriogsidkare utgöra en lärorik u skola och då hederns eggelse förenade siglk med penningens, i hög grad bidraga till hö-d jande af deras skicklighet och smak; såln borde den vetgiriga allmänheten i landets!g hufvudstad ega något tillfälle till utvidgandee af sina insigter i öfrigt och tillfredsställande g af det kunskapsbegär, som ovedersägligenf hos många äfven af den arbetande klassenf förefinnes, men nu alltför ofta, af bristandelf näring, sk ckoar eller förqväfves. Lyckligt-g vis finnes något hopp att man i båda dessad afseenden skall, inom en icke aflägsen tid, ll få se inrättningar komma till stånd, egnadelg att åtminstone i någon mån motsvara be-t hofvet. Redan vid den tid, då frågan omle anställande af en skandinavisk industriexpo-n tion först hos stadsfullmäktige förekom, var! g både inom och utom denna korporation ön-f skan om åstadkommandet af en permanent utställning så liflig, att bland de stadsfull-g mäktige en komitå nedsattes, med uppdrag, t om vi icke missminna oss, att, förr än dens då beslutade tillfälliga expositicnen gingelv till ända, hafva utarbetat förslag till en perbh manvent utställnings åvägabringande; och lr man torde således nu hafva att oförtöfvadtt förvänta framläggan let af ett förslag i denna p syitning. t Så hafva stadsfullmäktige äfven, om ejla tagit initiativet till, åtminstone satt sig ila spetsen för den rörelse, som strax efter re. ly t a fi presentationsförsl vets seger uppstod för upprättendet af en fri akademisk eller en högre bildningsanstalt här i staden. Visserligen hafva de komiterade, som erhöllo uppdragg att ombesörja denna angelägenhet, behand-!n lat densamma på ett sätt, att knappast dennalg saks häftigaste vedersakare skulle kunnat ön-lh ska sig det annorlunda; men vi tro dockn att frågan har i sig nog lifskraft för attlr kunna genomgå äfven en sådan pröfning,ä och vi hoppas att hufvudstaden inom sig eger tillräckligt många upplysta män, some inse huru väl behöflig en sådan bildnings-a anstalt här vore, för att sakens framgångs skall kunna blifva beroende af den störrelo eller mindre verksamhet, som nägra vederbörande kunnat för dess genomförande utfi veckla. De som visa sig kallsinniga för!e denna och andra dylika institutioner, som lr hafva allmänhetens upplysning och föräd-!d ling till syftemål, förbise blott alltför myc-g ket, huru, om det är orätt att rycka brö-k det från munnen på den hungrande, det!g icke är mindre orätt att beröfva dem, somlg hafva det mest trängande behof af ljus och m värma för själen, de tillfällen till imhem-s tande deraf, som kunna åstadkommas. k Huru ofta och huru öfverljudt har man!h icke klagat öfver Stockholmsboarnes njut-T ningslystnad, materialism och bristande all-sl mänanda. Men hvad har man gjort för att I motväga dessa lyten? Det finnes säkerli-fr gen icke någon hufvudstad i Europa, som j1li städse i nyare tid varit så styfmoderligt be-k: handlad. I andra länder täfla regering och g folk i bemödanden för sina hufvudstäderse blomstring och prydnad, emedan man in-lta ser att landets ära och fördel äro dermedn förknippade och att hufvudstaden i mångfal-g digt hänseende åter inverkar på hela lan-yi det och det är der man upprättar och un-gt derhåller de förnämsta bildningsoch konstges instituter. Man skatar i dessa länder intetde offer för stort, för att på den plats, hvar1 ifrån opinionerna utgå och hvarje frö tilllar både godt och ondt så lätt sprides i de vi-1di daste kretsar, bilda goda plantskolor för!sk den nationella uppfostran. Hvarföre icke så la ifven här? Lemna Stockholms invånare aflbe alla klasser tillfällen till undervisning och bildande nöjen! Gif dem konstgallerier och ndusiriella utställningar, i hvilka de kunna vå nyttigt och angenämt sätt tillbringa sina ediga stunder; gif dem lärosalar, der de få kr röra vetenskaperna förklaras och deras re-lna ultater meddelas; låt icke en stad, som in-!ak resluter en så talrik skara ungdom, som nåste studera växtoch djurlifvet, vara ilw aknad af en botanisk och zoologisk trädgård ;! G, if oss hvad som kan behaga ögat och örat, nen framför allt hvad som kan förädla hjerat samt rikta och upplysa förståndet! stockholms invånare skola i sanning icke inderlåta att deraf begagna sig; och nytan deraf skall blifva icke deras allena, , Mi itan hela landets. e Med sann tillfredsställelse har man erfa