— Domare och nämnd. Man läser i Sköfde Tidning: Vid papperslösen? med Dimbo tingslag förliden tisdag inträffade det högst sällsynta förhållande, att nämnden opponerade sig mot ett af ordförandens domslut med den enighet att de ändrade domen i öfverensstämmelse med sin å.igt. Frågan gällde er komminister P. Wennerholm i Hvarf ådömd uppfostringshjelp, hvilken ordföranden upp: tagit till 40 riksdaler årligen, men som nämnden under nuvarande förhållanden ansåg otillräcklig och höjde till 60 riksdaler. Som man vet skrifver ordföranden i häradsrätter sina utslag på sin kammare efter eget godtycke, utan att förut tillfråga nämnden, hvadan denna ej vet hvad dom, som kan komma att afkunnas i målen, förrän uppläsning inför menigheten eger rum. Nämndens domsrätt inskränkes af denna praxis till nära noll. Det är derföre vi kalla det en ovanlig tilltagsenhet, att nämnden en gång haft en egen tanke, som den, oaktadt de ogynnsamma förhållandena, kunnat göragällande. Det vore väl ej ur vägen, om ordföranden ville någon dag före domsluten taga sina meddomare (nämnden) till råds. Så sker dock ej, utan den vet först vid domens afkunnande hvad den 21—30-årige ordföranden bestämmer och kan då naturligtvis ej vara beredd på en opposition, som grundar sig på lagoch sakkännedom. ———D— — Intressant litterärt arbete. Hr Tetot, ar sivarie i franska utrikesministåren, har utvifvit ett arbete, som är af stor vigt för alla diplomater, af ännu större för alla historie. skrifvare. Det är en redogörelse för alla de freds-; handelsoch alliansfördrag, konventioner o. s. v. som afslutits af alla mak ter i verlden, hufvudsakligen från tiden för Westfaliska freden ända till 1866. Sedan något mer än 200 år har verlden och främst Europa afsiutit 7205 fredsfördrag, d. v. 8. 3600 fördrag pr århunvdratle. Man ryser dä