Aftonbladet – 13 oktober 1866, sida 2

verksbyggnad i Carlstad dock med vilkor, att byggnaden är färdig 1869, och att staden Carlstad kostnadsfritt lemnar tomt som redan för 20,000 rdr lärer vara inköpt. Som bekant, hade rikets sednaste ständer för ändamäålet beviljat ett anslag af 87,000 rdr och såsom lån 40,000 rdr, endast på det uttryckliga vilkor, att landstinget anslog 30,000 rdr. — Skeppsvarfvet i Carlskrona. Sedan kaptenen vid flottans mekaniska kår Sasse sistl. vinter varit beordrad att taga kännedom om de i England, Frankrike och Belgien sednast vidtagna förbättrade metoder för metallverkstäders inredning m. m., så lärer nu af honom ett fullständigt förslag till ordnande af smedjorna m. fl. inrättningar å skeppsvarfvet i Carlskona vara uppgjordt. Således är ämnadt att den nuvarande arrestantsmedjan skall omoch tillbyggas samt förses med en. ånghammare at 80 centners tyngd, vällugnar m. m. Der den s, k, ankarsmedjen nu står blir en större plåtslagareverkstad för såväl gröfre som vanliga plåtars tillarbetande. En ny kran af jern, beräknad att lyfta tvåtusen centners tyngd och att sättas i verksamhet medelst ångmaskin, anbringas på en stenkaj, som skall byggas der vestra kölhalningsbron nu är. Jernvägar ifrån kranen till smedjeverkstäder och andra större arbetsposter stå i sammanhang med denna af behofvet högt påkallade förbättring, hvilken, uppgående till en. kostnad af omkring 467,000 rår, skall sätta varfvet i tillfälle att ej allenast verkställa :större reparationer å monitorerna, utan äfven att kunna bygga jernfartyg, när omständigheter dertill.föranleda. — Monitorn John Ericsson är nu intagen i nya dockan n:r 2 Carlskrona för att förvaras mot den förstörelse den skulle undergå om den låge ständigt i hafsvattnet. Då ett alldeles oundvikligt tillbehör, säger Blekingsposten, till den nya dyrbara sjökrigsmaterielen äro dockor, hvarati fartygen kunna förvaras mot den rost, som annars snart skulle förderfvå dem, -å är det en särdeles lycka att den vidsträckta, under en lång tidsrymd med ofantlig kostnad tillvägabragta solida och för seklers varaktighet beräknade dockanläggningen i Carlskrona nu befinnes lika ändamålsenlig för monitorerna, com den hittills varit för linieskeppen. —— — Finska landtdagskallelsen föredrogs isenaten den 8 dennes, och sammankallas ständerna till den 22 Januari nästkommandeiår. — Chassepots bakladdningsgevär, som är an: taget i franska armån, är baseradt på samma principer som det preussiska. tändnålsgeväret, men är mycket förbättradt i vissa delar. Times, som meddelar en detaljerad beskrifning på det franska infanteriets nya vapen och jemför det med det i England införda Sniderska bakladdnivgsgeväret, är af den åsigt, att både det franska och det engelska geväret i verksamhet och ändamålsenlighet vida: öfverträffa det preussiska. Chassepots gevär affyras med en spetsig stålnål, som medelst en. spiralformig springfjeder drifves in i den del af patronen, der tändsatsen är anbringad. Genom en sinn: rik användning af en inskärning har Chassepot lyckats åvägabringa en inrättning, som gör att hanen kan sättas på halfspänn. Chassepotska patronen är mycket olika den preussiska. I den sednare är tändsatsen enbringad på botten af ed pappershylsa, der kulan hvilar, och krutsatsen finnes i patronens nedre del; nålen måste således tränga genom krutet innan den när satsen, hvarigenom den lätt blir nött och obrukbår. I Chassepots patron finnes tändsatsen nederst; den plan, på hvilken den är fästad, är försedd med två små hål, genom hvilka elden kammer till. krutet. Vigten på den nya franska kulan är blott 386 gran; krutladdningen väger 55 grån, hela paironens längd är 25s tum och dess genomskärning tvärs är 316 tum större än gevärspipans mynning, likasom loppets nedre ända på en längd af 3! tum är vidare än mynningen. Chasses pots gevär väger något öfver 8 TE, dess helg längd är 51 tum. Som ettväsendtligt företräde framhålles, att konstruktionen hindrar att gas uttränger vid skjutningen. En olägenhet är deremot; att Chassepots system icke kan användas på gamla gevär; alla franska. bakladdningsgevär måste derför göras nya och äro mycket dyra. Den franske infanteristen kan bära 90 patroner, den engelska och. preussiska deremot blott 60 och 2 preussiska eller engelska patroner väga lika mycket som 3 franska. Times eutager dock, att det Sniderska bakladdningsgeväret står öfver alla andra genom sin enkla konstruktion, snabbare skjutning och garantien. mot att komma i olag. De franske petronerna äro ömtåliga för fuktig: het; de engelska deremot, säger Times, kunna i flera timmar vara våta, utan att de deraf taga. skada. — Naturegendomlighet. Bohus läns tidning omtalar: Å-en egendom på Uddevallastads. område observerade egaren för omkring 2 månader sedan; eller ungefär samtidigt med första kolerafallet härstädes; att de tusentals sparfvar, hvilka dagligen uppehöllo sig i irädgården och kring byggnaderna, plötsligen på en gång totalt försvunno, få att knappast en enda kunde upptäckas. För omkring 14 dagar sedan, då kolerans obetydliga udd nästån var bruten, återkommo dock de små rymsiarne till hela sitt förra antal och trifvas nu, såsom före bortflyttningen, ganska godt: — Till telegrafiens historia. En insändare i Times lemnar följande märkliga upplygning: Jag har nyss läst Artbur Youngs Travels in France?, andra upplagan, utgifven 1794, således för 72 år sedan, af W. Richardson, London; och på sidan 79, vol. 7, fann jag en inledning till Youngs dagbok, dat. den 16 Okt. 1787, hvilken synes bevisa, att en fransk mekaniker, mr Lomond, hade år 1787 i Paris en elektrisk telegraf i verksamhet. Nämnda sida lyder sålunda: Okt. 16, 1787. — Jag var på aftonen hos mr Lomond, en mycket sinnoch uppfinningsrik mekaniker, hvilken gjort en förbättring i måskinen för bomullsspinning. I elektricitet har han gjort en märklig upptäckt. Ni skrifver två, tre ord på ett papper; han tager det med sig i ett rum och vrider på en maskin, som finnes innesluten i ett cylindriskt fodral, på hvars öfversta ända är en elektrometer i en liten fin fläderkula. En tråd sammanbinder eylindern med en likadan cylinder och elektrometer i ett annat rum, och hans hustru nedskrifver, genom att uppmärksamt följa kuolans motsvarande rörelser, de ord, de angifva; hvaraf synes, att han åt sig bildat ett alfabet af svängningarne. Hvad angår trådens längd finns det i sjelfva verket ej någon skilnad, emedan en korrespondens skulle kunna utföras på hvad afstånd som helst —