DEDUUBIROLV (0 13 VAL. Skandinavien och NordTyskland. I Den historiska rörelsen är snabb i våra dagar. Ett trettiosex dagars fälttåg bar omskapat hela Tysklands utseende och bragt nästan alla den allmänna, europeiska politikens hufvudfrågor i en väsentligen förändrad ställning. Man har skämtat öfver den tyska enhetens födslovåndor, tills man nästan börjat tro att den aldrig kunde eller skulle bli något annat än en luftsyn, en patriotisktpoetisk hallucination. Dervid glömde man två saker: den ena, att ännu aldrig något folk varit så sönderstyckadt som det tyska, hvarföre. ock rimligen dess enhetsarbete borde kräfva längre tid; den andra, att det dock efterhand, långt före denna sista skickelsedigra sommar, tagit stora steg på enhetens väg. Efter Vestfaliska freden, i midten af 17:de århundradet, utgjorde tyska rikets medlemmar ett antel af ej mindre är 370, utom riksridderskapets 1475 områden! Sambandet, riksenheten var ytterst svag, mer ett sken än en verklighet. Omsider ledde omstörtningarne under de stora Napoleonska krigen till en inskränkning afdetta orimliga småstatsväsende.. Sedan Napoleon och Moreau krossat andra koalitionen mot riksständerna deltog på Österrikes sida; afträdde sistnämnda: makt; i freden i Luneville (1801) å mn och tyska rikets vägnar alla vester om Rhein belägna områden; de riksmedlemmar, sow härigenom ledo förluster, skulle tyska riket hålla skadeslösa, och för det ändsmålet tillsattes en riksdeputation, hvars arbeten grundlade 1803 års recess, hvilken, mediatiserade 45 fria städer och alla de andliga riksständerna, utom tre. Sedan denna bana en gång, var öppnad, började flere. stater utan krus indraga riksridderskapets besittningar, fristäder o. s. Vv. — ett förfarande, som slut: ligen i och genom Rheinförbundets stiftelseakt formligen legaliserades, såsom en detta förbunds medlemmar tillkommande rättighet. Med dessa våldsamma förberedelsers tillhjelp hade Tysklands territoriella sammansmältning gått så betydligt framåt, att det år 1815 upppättade Ptyska förbundet? räknade blott 35 eller; efter Homburgs tillkomst 1817, 39 medlemmar. Sedan följde en lång period-af-lugn, endast afbruten af 1848—1849 årens rörelser, nexioner. Men äfven under degså fredliga tider har, nästan utan att man lagt märke dertill, den territoriella splittringen minskats. Förbundsakten åf år 1815 uppräknar lem sachsiska småstater; detta antal reducerades snart till fyra. De tre furstendömena Anhalt ha sammansmält: fill ett; två andra örbundsmedlemmar, de båda Hohenzollern, ha inkorporerats i Preussen. Före den stora -sammanslagning, hvilken nu pågår, hade således de 39: Frankfurt-församlingen röstande förbundsmedlemmarnes antal sjunkit till 34. Äfven påånnat sätt, utan rubboing af antalet förbundsmedlemmar, bade den territoriella söndringen minskats; så ha till exempel genom Lobensteinska husets utslocknande 1824 och Ebersdorfskå husets abdikation 1853 de förut mellan tre grenar af Reuss yngre linie delade besittningarne förenats i linien Reuss-Schleiz hand. Och flere dylika föreningar på fredlig väg voro att förvänta: Hessen-Homburg skulle; vid landgrefliga ättens utgång förenas, till en början i personalunion, med Hessen-Därmstadt, och Braunschweigs furstehus står äfven på Aussterbe-Etat?. Så långt hade Tysklands territoriella samii:nsmältning hunnit före 1866. Låt: oss beirakta, hur den nya tyska karta kommer att se ut; som nu är nära färdig. Konungariket Preussenhade, enligt de nyaste uppgifterna, före sista kriget ett ytområde at 5,086;80 geografiska qvadratmil med 19,304,843 inbyggare. I dessa siffror äro då inberäknade areal och folknummer för de år 1849 förvärfvade Hohenzollernska länderna, det år 1853 inköpta Jahde-området samt det i Wien-freden år 1864 till Preussen och Österrike afträdda Lauenburg, hvartill Österrike genom fördraget i Gastein den 14 Aug. 1865 mot penningersättning afstod sitt condominium. Preussen utvidgas nu med följande provinser och riken: Holstein och Slesvig, hvartill Österrike genom freden i Prag afståtl sitt kondominat; Hannover, Kurhessen, Nassau, Frankfurt, som Preussen med eröfringens rätt behåller; HessenHomburg med Meissenheim, distrikterna Biederkopf och Vöhl, nordvestra delen af kretsen Giessen samt Rödelheim och Niederursel, som Hessen-Darmstadt afträder; de af Baiern afträdda enklaverna Caulsdorf i Thiringen samt till Kurhessen. gränsande områdena Gersfeld och Orb. Preussen afstår visserligen till Hessen-Darmstadt; för bättre arronderings skull, några små: områden, samt till Oldenburg ett litet distrikt i Holstein till sammanbindning af dess förutvarande holsteinska besittningar, men de förra räkna blott 12,000 inbyggare och för det sednare får Preussen ersättning vid Jahde. Preussens omedelbara förstoring genom inkorporation af ofvan uppräknade länder kommer att öka dess areal med omkring 1300 geografiska qvadratmil och dess folknummer med 4,300,000 menniskor. Preussiska monarkiens ytområde stiger från 5086 till nära 6400 qvadratmil och dess befolkning från 19,300,000 till 23 å 24 milloner. Ej mindre väsentlig är Preussens medelbara utvidgning: nittow tyska mellanoch småstater inträda medsPreussen i ett nordtyskt förbund, hvilande på grundvalen af nationel enhet och så inrättadt att det, i motsats mot det i år upplösta tyska förbundet, besitter rask handlingskraft, i det att dess diplomatiska och militära ledning koncentreras i preussiska konungens hand. Dessa 19 stater, som reda den 16 Juni inbjödos till en allians, äro: båda Mecklenburg, Oldenburg, de fyra sachsiska småstaterna, Braunschweig, Anhalt, båda Schwarzburg, båda Reuss, Waldeck, SchaumburgLippe, Lippe-Detmold samt de tre återstående fristäderna. Utom dessa 19 inträder äfven en del af Hessen-Darmstadt — Ober-Hessen — i förbundet. Dessa medlemmar af det nordtycka förbundet representera ett område af omkring 890 qvadratmil med en befolkning af inemot 3,400,000. menniskor. Preussen med detta förbund är således numera en territorielt arronderad och sammanhängande makt med bortåt 7300 qvadratmils areal och närmare 27 millioner undersåter. Och härmed har en verklig nordtysk stormakt kommit till stånd. Ännu bestå väl, af det upplösta tyska förbundets medlemmar, följande åtta utan något statsrättsligt samband sinsemellan: Österrikes tyska provinser, Sachsen, Baiern, Liechtenstein, Wiärtemberg, Baden, Hessen-Darm stadt, Luxemburg-Limburg. Men allt det öfriva är koncentreradt till en politisk enFrankrike, i hvilken en. del af detyskals hvilka emellertid. ej medförde några an-4