Aftonbladet – 12 oktober 1866, sida 3

n Stookholms stads skolväsende. (Med afseende på hrr hyrkofullmäktiges sammankomst i morgon.) Aftonbladet har för nägra dagar sedan meddelat en vigtig handling, rnemligen det af hrr kyrkofullmäktiges komiterade afgifna försleg till ordnande af hnfvudstadens ele mentarläroverk. Vi hade då icke tillfälle att i detta ytterst maktpåliggande ärende tillägga något eget yttrande, men göra det i stället nu. Sakens stora vigt för Stockholms kommun och de särskilda förhållanden, som jnst göra denna tidpunkt särdeles lämplig för en lycklig lösning af denna ; fråga, ålägga oss som en pligt att icke med -I tystnad förbigå densamma. ) Det första och i ögonen mest fallande skälet för ett utvidgadt undervisningstillfälle för hufvudstadens nppväxande manliga ;lupgdom är onekligen den öfverfyllnad, som .Ide flesta nuvarande läroverken förete, och ; I hviken går så långt ett i flera. af dessa lär. bljupgar. ofta icke kunna mottagas, hvaraf låter följden blifvit nödvändighet för föröl.Jdrar att med dryg kostnad för sina söners bildning anlita enskilda läroverk. Ett såI dant förhållande kan icke väcka förundran, I då man besinnar att eedan år 1819, d. v. e, på nära 50 år — under hvilken tid StockTholms befolkning växt med: närmare 50,000 invånare — intet nytt läroverk — utom den af statemedel bekostade nya elementarskolan — i hufvudstaden tillkommit: Nästan lika ögonskenligt visar sig behofvet af nya-anordningar; då man erinrar sig flera af de nuvarande lokalernas olämplighet och ringa: motsvarighet mot hvad tiden fordrar, För folkskulviuv hur wa i detta afseende börjat gripa sig an med fullt allvar, men elemenlerläroverken äro ännu vanlottåde. Jemför t. ex. Adolf Fredriks, Marias; och Klara folkskolehas med samma församlingars Elementarläröverks! Anvdu et avnat skäl för kraftiga åtgär? ders vidtagande i förevarande fall ligger i den orättvisa fördelning af kostnaden för läroverken som vidlåder den nuvarande inrättningen; hvarje församling bekostar sitt läroverkshus, under det likväl ett stort, ofta öfvervägande antal af lärjungarne tillhöra andra församlingar. Så upplyser skoldirektionen i sitt memorial till öfverståthållareembetet att år 1864 voro af Jakobs och Johånnis femklassiga läroverks 202 gossar endåst 58 insocknes men 144 utsocknes och af Klaras 84 insocknes och 155 utsocknes. Sådana missförhållanden mäste uppstå af en så olämplig anordning. Härifrån öfvergå vi till den kanske största af de olägenheter som vidlåda den nuvarande inrättningen, Denna består deri att enhet, system och ändamälsenlighet seknås, Så t. ex. finnes i hufvudstaden intet enda fullständigt högre elementarläroverk, sådant allmänna skolstådgan vill häfva det. Deremot finves ett fristående gymnasium, något som nämnda stadga icke mera känner till och numera det enda i sitt slag i bela riket. Derjemte finnes femklassiga skolor, som äro öfverbefolkade och tväklas-T siga, som äro så föga besökta, att stundom tvenne lärare äro anställda för några och 20 gossar. Det förslag af utsedde komiterade, somlvid lördagens sammankomst skall at hrr kyrkofallmäktige till pröfning företa-: gas, tyckes på ett enkelt praktiskt och : med dräglig kostnad förenadt sätt söka lösa ! dessa missförhållanden. Det utgår från den . riktiga grundsatsen att för enhets vinnande j! i dessa vigtiga frågor hufvudstaden måste l! betrakta sig som en helhet — och ett prak. tiskt bevis på sanningen häraf ligger onekligen i den lyftning Stockholms folkskoleväsen vunnit, sedan kommunen tagit hand. derom. t Det föreslår vidare tvenne fallständiga sju-1 klassiga lärov rk, eller ett i Klara försam-1 t N Kästa kasta 3 Av PR ke ling nära staden och ett i Maria, Det torde ej. anses för mycket, att Stockholm har tvenne sådana läroverk; snarare torde behofvet svart nog kräfva ännu ett, och hvad beträftar de föreslagna trakterna tyckas dessa väl valda. Det korta afståndet mellan den egentliga ?stadens broar mätes snart af ungdomliga gångkiafter — och malmarnes vidd är ju i alla fall vida större. Den omständi. heten, att intet läroverk förlägges i den egentliga staden synes oss derföre at föga vigt, helst vid levken på den siora svårigheten att utan högst kännbara kostoader i sjelfva staden erhålla passande tomt. Vidare föreslås tre femklassiga skolor, af hvilka en skulle förläggas till Jakobs nuvarande. skollökal, en ftill trakten af Humlegården, beräknad för Ladugårdslandsoch. Adolf Fredriks-trakterna samt ämnad att kunna i en framtid. vid. sig företeende behof utvidgas till 7-klassigt, och en på Södermalin. De nuvarande fyra 2-klassiga skolorna skulle indragas — en åtgärd som utan någon saknad kan ske, då de i alla fall sällan besökas af gossar; som ämna sig längre, utan dessaalltid välja de 5-klassiga, och säledes flertalet af den ungdom, som nu äro lärjungar i de 2-klassiga skolorna, kunna få motsvarande undervisning: i. folkskolan. Till lokaler för dessa läroverk skulle dels uppföras tvenne nya skolhus, dels de nuvarande för statens räkning inköpas ellert tillsvidare förhyras. Att kännbara kostna-r der härigenom skola uppstå, är naturligt;p men genom de åtgärder komiterade föresla u git synas dessa dock blifva vida drägligare fi än man kunpat vänta, och det måste äfven !d tagas i betraktande, stt de genom lärjun-b garnes afgifter uppkommande. byggnads-u kassorna lemna goda utsigter för lättnad vid s amorteringen af de-lån, som för ändamålets blifva nödvändiga. Dessutom kan ju ingens vigtig förbärtring ega rum. utan, uppoffrin-)H gar — och vi skulle alltför mycket misstaga lv oss, om vi betviflade att hufvudstadens in-ö vånare för en så stor angelägenhet som ung-!N domens ändamålsenliga undervisning ochp lärohusens tillrekligähet och sundhet. ville lt spåra en behöflig skärf. Elera smärre koms) muner ilandet: bafve härutinnan lemnatp vackra föredömen. -Besinnas bör ock, att!s om enskilda -församlingar fortfarande tvin-g gas uppbygga nya dyrbara lärohus, göress ännu den centralisation, som dock framde-g ån aka hn tok liden ändå. Avrharara ottl! rr et 0 Br dd Fr ÄR ty pp FA Kr DD MM DM mt bg —nt vm vm