Aftonbladet – 12 oktober 1866, sida 2

Franska tidningen BSigele, hvilken flera sånger fästat uppmärksamheten på det ofant igt stora inflytande, som en allmänt spridd folkundervisning utöfvår på ett folks krigsduglighet, återkommer ännu en gång till detta ämne och förordar på det varmaste en grundlig undervisning för ungdomen såsom första grundvalen för milifärsystemets tillämnade ombildning. Så länge vi knussla med erförderliga avslag för folkundervisningens fullständiga utveckling, så länge vi icke lika frikostigt dotera ministåören för den allmänna undervisningen som krigsoch marinministererna, handla vi icke i det moderna framåtskridandets anda, utan vända tvärtom framtiden ryggen. Det bästa och säkraste medlet att ordna vårt militärsystem på en fast grundval består i att undervisa vår ungdom och uppfostra familjmödrar, som förmå att dana medborgare. Må man blott fråga våra jinstruktionsoch underofficerare hvad de tänka om saken, och de skola utan åtskilnad svara, att det behöfs tio gånger mindre tid att förvandla undervisade konskriberade till duktiga soldater än att bibringa okunniga konskriberade rätt och slätt konsten att handtera vapen. Men man måste besinna, att 44 af våra departementer leverera sådana i en proportion af 25 till 55 procent. Häri ligger hufvudfelet, häri ligger faran, och mot denna punkt måste den allmänna omsorgen riktas. Må vi icke ställa plogen framför oxen, utan börja från början. Om tändnålsgeväret bidragit mycket till den preussiska armåns segrar, så var det derföre, att geväret handterades al medborgare med uppfostran. Det är ingen tid att förlora; om vi vilja vara en stor nation vid stora grann-pationers sida, om vi vilja bibehålla vår intellektuellä, militära och industriella öfvervigt, må vi då lära oss att öka antalet af våra skolor, allöna lärare och lärarinnor, fåsom det tillkommer oss, och vi skola tillintetgöra fördomarne, vidskepelsen, med ett ord: allt mörker. Vi kunna icke nog ofta upprepa: endast häri ligger räddningen, annorstädes är den icke till finnandes.?