— Afskedsadress. Till f.d. statsrådet frih. Gripenstedt har följande skrifvelse ankommit från kolonien Barthelemys embetsoch tjenstemän: Till hr statsrådet m. m. frih. Johan August Gripenstedt! Genom verldshafvet skilde från fädernejorden och sålunda urståndsatte att, enligt vår önskan, vid en vördad chefs oss nu genom den officiella tidningen bekantvordna alltför tidiga afträde från det offentliga lifvet, vid en samfälld afskedsuppvaktning söka tolka våra känslor med anledning deraf, anhålla vi undertecknade, kolonien Sanct Barthelemys embetsoch tjenstemän — ehuru 1 anseende till afståndet från moderlandet med deraf härflytande tidsutdrägt i kommunikationer på visst sätt undangömde och bortglömde — att härmedelst få till eder frambära uttrycken af vår djupa vördnad och vår utmärkta högaktning. Vi beklaga derjemte den personliga anledningen till det vidtagna steget, hvarigenom det allmänna jemväl tillskyndas en förlust, så mycket mera kännbar, som, inträffad vid en tidpundt, då de på Europas politiska horisont skockade hotande moln, det hos oss väl påbörjade, men dock ej djupt rotfästade frihandelssystem, samt det ännu oförsökta nya representationssätt, till hvilka bådas genomdrifvande och införande ni i så hufvudsaklig mån bidragit, synas påkalla en samverkan af alla större förmågor vid statens roder. Vi hafva icke, i likhet med hemmavarande tjenstemän, åtnjutit nöjet och fördelen af en närmare beröring med eder; få, om ens någon ibland oss torde numera vara af eder äfven till utseendet kände; men vi veta dock värdera den flärdfrihet och sjelfständighet i karakteren, den öfverlägsna statsoch embetsmanna-skicklighet, den varma och rena fosterlandskärlek, hvarpå ni städse i tal och handling visat prof, Värdes derföre, vi bedja, välvilligt upptaga denna af endast sann vördnad för den öfvervägande förtjensten framkallade afskedshelsning. Måtte det enskilda lifvets lugn snarligen och fullkomligen återställa en i statens värf af ett högt ansvarsfullt kalls mödor och omsorger försvagad helsa! Att, sedan en gång det bittra partihatets yra hunnit sansa sig och det enskilda intressets egoistiska anfall upphört, efterverlden skall låta full och allmän rättvisa vederfaras den svenske statsman, som med stark hand sönderbrutit de handel och rörelse dittills tryckande fjettrar och dymedelst, äfvensom i andra hänseenden, så hufvudsakligen bidragit till landets framåtskridande på bildninsens och upplysningens bana samt förkofran 1 materielt välstånd, ej mindre än till förbättrande af arbetarens ställning, påkallande välsignelser från äfven den up koja, derom kunna vi icke hysa något tvifvel. Vi önska och hoppas derutiver, att ni måtte, såsom förhållandet varit med